EU är på god väg att utvecklas till en statsbildning, vilket vi inte tycker är en bra ide 
Samarbete är bra och nödvändigt för att Europas länder ska utvecklas. Dock anser Landsbygdspartiet beroende att ett land ska slå vakt om sin egenart och inte bakbinda sig i avtal som innebär ofrihet för det enskilda landet. 
Flertalet beslut som fattas i EU påverkas vi av och referenserna är inte Svenska.
Det har även med all tydlighet visat sig att den solidaritet man hoppats på saknas i EU. Som exempel kan vi nämna hur länderna hanterade flyktingvågen 2015 och  pandemin 

Vi vill att Sverige lämnar Europeiska unionen (EU) och kräver en folkomröstning i frågan, vilket vi vill ha i alla större frågor. Vi hoppas på att fördjupa det nordiska samarbetet.

Vi menar att vi har mer gemensamt och mer att vinna på att utveckla ett förbund mellan självständiga stater.
Vi (LPo) strävar mot, vilket även det nordiska samarbetet har med i sin vision en cirkulär ekonomi.
Samarbetet mellan de nordiska länderna är bland de äldsta politiska samarbetena i världen. Vi införde passfrihet redan 1 maj 1958 och har sedan dess kunnat röra oss fritt mellan länderna i Norden. Ett mål är att vara världens mest hållbara och integrerade region. 

• Samarbetet bygger på gemensamma värderingar
• Länderna vill utvecklas tillsammans och få bättre kompetens
• Tillsammans skapar vi en stark ekonomisk region med stark kompetenskraft
• Vi ligger i topp i många internationella mätningar av öppenhet, tillit, yttrandefrihet, miljö och lycka. 
• Vi prioriterar barns och ungas möjligheter och stöttar exempelvis unga i att läsa på högre utbildningar i hela Norden.
• Vi har liknande ekonomiska system och värderingar. Det gör att vi kan  stärka våra ekonomier och skapa en starkare gemensam marknad. Vi har lyckats med att anpassa vår välfärdsmodell till den globala ekonomin.  
• Vi har en öppen arbetsmarknad som i över 60 år har gjort det möjligt för nordiska medborgare att arbeta i hela Norden.  
• Norden är en av de mest jämställda regionena i världen. Jämställdhet på arbetsmarknaden har bidragit till Nordens ekonomiska framgång. Andelen nordiska kvinnor i arbetslivet är en av de högsta i världen och nordiska män har världsrekord i föräldraledighet Vi är bland de högst utbildad befolkningarna i världen och satsar mycket på att samarbeta om forskning både internt i Norden och med internationella partner, till exempel när vi bekämpar konsekvenser av klimatförändringarna. Vi har starka forskningsmiljöer. En banbrytande banbrytande forskning inom flara områden där det utvecklas innovativa lösningar.
• Vi har en fantastisk och varierad natur och enorma naturresurser som vi är bra på att skydda och utnyttja till hållbar energi. (men som vi tyvärr är på väg att sälja ut)

EU har aldrig tagit steget tillbaka. 

För att bygga en stat är effektivaste medlet en gemensam valuta. Det EU vi tog ställning till 1994 var ett annat än det vi har idag.

Vi närmar oss en statsbildning med stormsteg 

Som jämförelse kan nämnas att det för USA tog drygt 140 är, för Tyskland drygt 40. För EU 12 år om vi räknar tiden fram till EMU som kom 2002 och var starten på Euron.

Fördelar med Swexit

En fördel med utträde är att :

• man får större kontroll över sin egen politik,
• lagstiftning 
• handel. 
• Får ett större budgetbidrag som idag går till  EU 
• Man slipper följa EU:s regler och direktiv, som ibland kan upplevas som byråkratiska, kostsamma eller olämpliga. 
• Man kan förhandla fram egna handelsavtal med andra länder, utan att behöva anpassa sig till EU:s gemensamma tullunion och inre marknad. 

Att Storbritanien haft det svårt är kanske inte så svårt att förstå. Det finns givetvis en stor rädsla att EU ska raseras och inte bli en statsbildning. Därav blir det tuffa förhandlingar när en stat som Storbritanien ska lämna

Storbritannien var en av de största nettobetalarna till EU:s budget, vilket innebär att landet betalade mer till EU än vad det fick tillbaka i form av bidrag, subventioner och investeringar. Avgiften  uppgick till cirka 134 miljarder år 2019.

Nu kan man istället använda dessa pengar till att finansiera sina egna prioriterade områden, som till exempel hälso- och sjukvård, utbildning, infrastruktur och forskning. Även Sverige är nettobetalare 2600 varje svensk efter avdrag o bidrag. För Sverige 2024 och 2025 beräknas anslaget till 46 respektive 47 miljarder för Sverige. 

Går vi ur får vi åter visa pass, betala till i vissa fall och deklarera varor. Fördelarna bedömmer vi dock som större än nackdelarna 

De pengar vi betalar täcker ju tullkostnader , moms och driftkostnader i överigt  samt bidrag som ska gå till länder för uppbyggnad

Europeiska utvecklingen fram till idag 

1952 Sex stater som bildade gemensam marknad för kol och stål efter andra världskriget i syfte att hindra kapprustning

1957 Ovan utvecklades till Romfördraget  (EEG) som lade grunden för den inre marknaden med fri rörlighet att varor , tjänster och kapital och personer

1987 Europeiska  enhetsakten som gav europaparlamentet mer makt  på miljöskyddsområdet 

1992 bildades EU

1993 Mastrichfördraget ( fördraget om europeiska unioner ) då EU officiellt bildades Idag 27 stater som ytterligare förstärke ovan  3 pelare gemenskapen , utrikes o säkerhetspolitik, rättslig och inrikesfrågor

1994 Sverige går med 

2002 EMU  och euron valuta

2009 Lissabonfördraget som centraliserade  makten  Ytterligare makt till parlamentet som i princip blev ministerråd och rådet blev juridisk person som kan underteckna avtal överenskommelser

2020 Krispaktetet som inte är ett fördrag men som centraliserade makten och delade ut pengar i samband med Corona

2023 De social pelaren  som ska var uppfylld senast 23  (är ett program med handlingplan )

Inlägget LPo förordar #SWEXIT! dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Utdrag ur medborgarförslag till Nora kommun, 6:e maj 2023

Ovanstående är ett utklipp från ett medborgarförslag som kom in 6 maj till kommunen.
LPo Nora har uppmärksammat förslaget, varit i kontakt med tjänstemännen som ansvarar för de politiska beslut vi tagit och fått samma svar som Hobbysnickarna.

Att som majoriteten antyder i en artikel här nedan reglera problemet med föreningsbidrag är både att ”rätta ett fel med ett annat fel” och lösa frågan kortsiktigt.
Dessutom finns fler abonnenter som är drabbade som inte är föreningar
Därav menar vi att enda sättet att ändra för att få mer rimlighet i frågan är att göra om VA taxan. Ärendet kommer nu upp på kommunstyrelsen den 15 november
LPo tillsammans med fler av oppositionspartierna kommer att aktivt arbeta för att ärendet återremitteras för att få en översyn av taxan, både VAD som räknas in i taxan, det vill säga taxans konstruktion, NÄR underlag ligger till grund för taxa , samt HUR det räknas in.

Detta för att minska den ekonomiska belastningen för VA-kollektivet, till följd av föreslagen taxehöjning, då man från tjänstemannahåll föreslår öka 30% 2024, 30% 2025 och 10% 2026. Vi menar att detta är helt orimligt. Det måste tas fram en lösning som minskar belastningen för VA kollektivet med minst 50% samt en taxa som bättre överensstämma med 31 § Vattentjänstlagen

”31 §   Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.

Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ skall fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 § och de avgiftsskyldiga som avses i 27 § enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten.”

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Pia-Maria Johansson
för LPo Nora

Uppföljning:
Läs svaret från oss på insändaren från de två kommunalråden i NA 2023-12-30 rörande VA-taxan.

Inlägget Dyraste vattnet i Norreuropa? dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.