<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Pia-Maria Johansson, författare på Landsbygdspartiet oberoende Nora</title>
	<atom:link href="https://landsbygdspartiet.org/nora/author/pmjadmin/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/author/pmjadmin/</link>
	<description>Ännu en webbplats hos Mina webbplatser</description>
	<lastBuildDate>Mon, 27 Jul 2026 07:30:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0.2</generator>
	<item>
		<title>Tema &#8211;  Dammar</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/05/21/tema-dammar/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=tema-dammar</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/05/21/tema-dammar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 May 2026 09:26:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[fullmäktige]]></category>
		<category><![CDATA[nora]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1367</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det talas ofta och vitt och brett bland sportfiskarna om behovet av ”återställning av våra fria vatten”.I svensk miljöpolitik har fiskvandring blivit ett nästan magiskt ord – en självklar symbol för ekologisk återställning. Men varken EU:s vattendirektivet eller Weser-domen ger fiskvandring företräde framför andra kvalitetsfaktorer. Direktivet kräver tvärtom att alla faktorer vägs lika, och att [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/05/21/tema-dammar/">Tema &#8211;  Dammar</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Det talas ofta och vitt och brett bland sportfiskarna om behovet av ”återställning av våra fria vatten”.<br>I svensk miljöpolitik har fiskvandring blivit ett nästan magiskt ord – en självklar symbol för ekologisk återställning. Men varken EU:s vattendirektivet eller Weser-domen ger fiskvandring företräde framför andra kvalitetsfaktorer.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Direktivet kräver tvärtom att alla faktorer vägs lika, och att förbättring i en faktor aldrig får ske på bekostnad av försämring i en annan. EU-rätten finns ingen rätt att förstöra fungerande vattenmiljöer i återställningens namn.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Men finns det alternativ till att riva ut våra dammar?<br>Vi menar det. Vi menar att ett bra alternativ till att riva ut dammar som kan bidra till vår fossilfria utveckling är att bygga fiskvägar eller faunavägar som de numer heter<br>Nedan kan du se en väg som byggts i vår region 2019 i Rällsö Lindesberg</p>



<p class="wp-block-paragraph">Enligt Weser- domen (C-461/13) är det tvärtom : varje försämring av nuvarande ekologisk status är förbjuden.<br>Det är den rättsliga kärnan i Weser-domen (C-461/13) – ett avgörande som Sverige ännu inte tillämpar fullt ut, kanske för att den kan förändra hela förutsättningen för den förda vattenpolitiken.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Att riva en damm för att öppna fiskpassage kan därför inte betraktas som en miljöförbättring om det samtidigt leder till torrlagda våtmarker, förlust av häckningsbiotoper eller minskad kolinlagring.</p>



<p class="wp-block-paragraph">En sådan åtgärd är i direktivets mening en försämring och kräver därför en formell artikel 4.7-prövning.</p>



<div class="wp-block-kadence-tabs alignnone"><div class="kt-tabs-wrap kt-tabs-id1367_f457b2-8f kt-tabs-has-12-tabs kt-active-tab-12 kt-tabs-layout-vtabs kt-tabs-tablet-layout-inherit kt-tabs-mobile-layout-accordion kt-tab-alignment-left kt-create-accordion"><ul class="kt-tabs-title-list"><li id="tab-vadsomrknassomfrsmring" class="kt-title-item kt-title-item-1 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-vadsomrknassomfrsmring" data-tab="1" class="kt-tab-title kt-tab-title-1 "><span class="kt-title-text">Vad som räknas som försämring</span></a></li><li id="tab-vattendirektivetsfrsmringsfrbudenabsolutregel" class="kt-title-item kt-title-item-2 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-vattendirektivetsfrsmringsfrbudenabsolutregel" data-tab="2" class="kt-tab-title kt-tab-title-2 "><span class="kt-title-text">Vattendirektivets försämringsförbud – en absolut regel</span></a></li><li id="tab-nrmuddringblevprejudikatfrallt" class="kt-title-item kt-title-item-3 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-nrmuddringblevprejudikatfrallt" data-tab="3" class="kt-tab-title kt-tab-title-3 "><span class="kt-title-text">När muddring blev prejudikat för allt</span></a></li><li id="tab-rfrifiskvandringalltidenfrbttring" class="kt-title-item kt-title-item-4 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-rfrifiskvandringalltidenfrbttring" data-tab="4" class="kt-tab-title kt-tab-title-4 "><span class="kt-title-text">Är fri fiskvandring alltid en förbättring?</span></a></li><li id="tab-denrttsligakonsekvensenavartikel47-prvningen" class="kt-title-item kt-title-item-5 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-denrttsligakonsekvensenavartikel47-prvningen" data-tab="5" class="kt-tab-title kt-tab-title-5 "><span class="kt-title-text">Den rättsliga konsekvensen av artikel 4.7-prövningen</span></a></li><li id="tab-lnsstyrelsernastolkningettsystematisktfel" class="kt-title-item kt-title-item-6 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-lnsstyrelsernastolkningettsystematisktfel" data-tab="6" class="kt-tab-title kt-tab-title-6 "><span class="kt-title-text">Länsstyrelsernas tolkning – ett systematiskt fel</span></a></li><li id="tab-frhllandettillannaneu-rtt" class="kt-title-item kt-title-item-7 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-frhllandettillannaneu-rtt" data-tab="7" class="kt-tab-title kt-tab-title-7 "><span class="kt-title-text">Förhållandet till annan EU-rätt</span></a></li><li id="tab-densvenskaparadoxen" class="kt-title-item kt-title-item-8 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-densvenskaparadoxen" data-tab="8" class="kt-tab-title kt-tab-title-8 "><span class="kt-title-text">Den svenska paradoxen</span></a></li><li id="tab-nrrttsstatenmtermiljideologin" class="kt-title-item kt-title-item-9 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-nrrttsstatenmtermiljideologin" data-tab="9" class="kt-tab-title kt-tab-title-9 "><span class="kt-title-text">När rättsstaten möter miljöideologin</span></a></li><li id="tab-nationellavillkorocheu-rttensgrns" class="kt-title-item kt-title-item-10 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-nationellavillkorocheu-rttensgrns" data-tab="10" class="kt-tab-title kt-tab-title-10 "><span class="kt-title-text">Nationella villkor och EU-rättens gräns</span></a></li><li id="tab-nrandraartertrycksutellerfrsvinner" class="kt-title-item kt-title-item-11 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-inactive"><a href="#tab-nrandraartertrycksutellerfrsvinner" data-tab="11" class="kt-tab-title kt-tab-title-11 "><span class="kt-title-text">När andra arter trycks ut eller försvinner</span></a></li><li id="tab-12artfattigaremiljerrfrbjudna" class="kt-title-item kt-title-item-12 kt-tabs-svg-show-always kt-tabs-icon-side-right kt-tab-title-active"><a href="#tab-12artfattigaremiljerrfrbjudna" data-tab="12" class="kt-tab-title kt-tab-title-12 "><span class="kt-title-text">12 Artfattigare miljöer är förbjudna</span></a></li></ul><div class="kt-tabs-content-wrap">
<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-1 kt-inner-tab1367_b0c134-40"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Bilaga&nbsp;5&nbsp;anger tre typer av kvalitetsfaktorer: biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska. De sistnämnda omfattar flödesregim, vattendjup, strandstruktur och hydrologisk kontinuitet.<br>När en damm rivs eller en sjö sänks förändras just dessa faktorer: vattenståndet sjunker, strandzonen torkar, sediment frigörs och hela biotopen byts ut. I direktivets mening är detta en hydromorfologisk försämring, oavsett att syftet kallas “miljöförbättring”.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-2 kt-inner-tab1367_2e1c58-51"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) är inte en programförklaring utan bindande rätt. Artikel 4.1 a föreskriver att medlemsstaterna ska förhindra försämring av alla ytvattenförekomsters status och samtidigt skydda och förbättra dem för att uppnå minst god status.<br>Försämringsförbudet gäller omedelbart – det är en rättslig plikt i varje beslut som berör vatten. Domstolen i Luxemburg slog i Weser fast att regeln gäller även individuella projektbeslut. Om en åtgärd försämrar någon kvalitetsfaktor får den bara tillåtas efter särskild prövning enligt artikel 4.7. Direktivet skapar därmed en skyldighet, inte en rekommendation.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-3 kt-inner-tab1367_7d2659-cf"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Bakgrunden var att Tyskland ville muddra floden Weser. EU-domstolen fick frågan om en försämring kunde tolereras om helheten ändå förbättrades. Svaret blev ett kategoriskt nej. En försämring av statusen inträffar så snart en kvalitetsfaktor enligt bilaga 5 försämras med en klass.<br>Ett projekt som kan försämra statusen får endast godkännas om villkoren i artikel 4.7 är uppfyllda. Med dessa ord gjorde domstolen direktivet till en individuell rättsnorm. Varje parameter räknas, och varje försämring kräver en formell undantagsprövning.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-4 kt-inner-tab1367_609404-34"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Fri fiskvandring är inte automatiskt en förbättring. Fri fiskvandring kan förbättra fiskfaunan, men om åtgärden samtidigt försämrar hydromorfologin – genom sänkt vattennivå, torrläggning eller förlust av våtmarker – är den juridiskt sett en försämring. Ekologiskt kan den också slå ut arter anpassade till lugnvattenmiljöer och minska mångfalden.<br>En åtgärd räknas därför som förbättring endast om den höjer den totala statusen utan att någon faktor försämras. Hur ofta sksulle man få man den</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-5 kt-inner-tab1367_56f177-38"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Artikel 4.7 tillåter försämring endast om fyra kumulativa villkor uppfylls och bevisas av staten eller verksamhetsutövaren:<br>· tvingande allmänintresse<br>· inga bättre alternativ<br>· proportionerlighet<br>· och kompensation.<br>Bevisbördan ligger helt på den som driver projektet. Saknas en uttrycklig 4.7-prövning är beslutet oförenligt med EU-rätten och kan ogiltigförklaras. Trots detta genomförs i Sverige nästan inga formella 4.7-prövningar. Dammrivningar rubriceras närmast automatiskt som miljöförbättrande och faller därmed bort från analysen – en praxis som direkt underminerar direktivets ekvationen att gå ihop när en damm rivs ut?</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-6 kt-inner-tab1367_cf0e5d-c5"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Länsstyrelserna tolkar ofta lagen fel när de antar att fri fiskvandring alltid innebär förbättring. Genom att inte bedöma de negativa hydromorfologiska effekterna – torrläggning, förlust av våtmarker, sänkta kolsänkor – bryter de mot skyldigheten till integrerad statusbedömning enligt artikel 4.1 a. De underlåter även att tillämpa artikel 4.7, vilket utgör ett rättstillämpningsfel. När länstyrelserna betraktar fiskvandring som en automatisk förbättring och låter bli att pröva motsatta effekter, handlar de i strid med EU-rättens lojalitetsplikt enligt artikel 4.3 FEU.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-7 kt-inner-tab1367_14a839-6e"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Försämringsförbudet korsar flera direktiv. Fågeldirektivets artikel 3 kräver att medlemsstaterna bevarar befintliga biotoper, häckningsplatser etc– vilket betyder att dammrivning som förstör våtmarker med sådant innehåll kan stå i konflikt med båda direktiven.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-8 kt-inner-tab1367_9c0ad5-fd"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">I svensk praxis behandlas utrivningar som självklart goda. Domstolar konstaterar att åtgärden förbättrar fiskvandring och stoppar där.<br>Men när sjöar sänks och våtmarker torrläggs förloras de strandekosystem som miljöbalken och EU-rätten uttryckligen ska skydda. De nya flodfårorna klassas ändå som framsteg, trots att direktivets kriterier visar motsatsen.<br>Försämringsförbudet korsar flera direktiv. Fågeldirektivets artikel 3 kräver att medlemsstaterna bevarar befintliga biotoper, häckningsplatser etc– vilket betyder att dammrivning som förstör våtmarker med sådant innehåll kan stå i konflikt med båda direktiven.<br>När strandbiotoper torrläggs förloras inte bara livsmiljöer utan också kolsänkor. Naturvårdsverket beräknar att dränerade våtmarker släpper ut omkring elva miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. En avsänkning som blottlägger sjöbotten är därför en fysisk försämring av vattenförekomstens funktioner – och ett klimatmässigt bakslag.<br>Det som kallas rewilding – att återföra vattendrag till ett naturligt tillstånd – förändrar inte rättens logik. Vattendirektivet gör ingen skillnad på motivet bakom en försämring. Oavsett om den sker för kraftproduktion eller naturvård måste varje åtgärd som försämrar en kvalitetsfaktor prövas enligt artikel 4.7. Utan sådan prövning blir rewilding en politisk etikett – inte en rättsligt godtagbar miljöåtgärd.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-9 kt-inner-tab1367_6e71a6-64"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph"></p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-10 kt-inner-tab1367_39766a-bc"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Efter Weser-domen borde rättsläget ha stått klart: varje försämring kräver en uttrycklig artikel 4.7-prövning. Trots detta har den svenska vattenförvaltningen utvecklats i motsatt riktning. Genom den Nationella planen för moderna miljövillkor (NAP) har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fastställt standardiserade krav på fria vandringsvägar och i vissa fall utrivningar.<br>Myndighetens avsikt har varit att påskynda miljöanpassningen, men dessa villkor behandlas som generella förbättringsåtgärder, utan att deras konsekvenser för andra kvalitetsfaktorer prövas. En utrivning som leder till torrläggning av våtmarker, sänkta kolsänkor eller förlorade häckningsbiotoper betraktas fortfarande som en miljöåtgärd, fastän den enligt direktivets ordalydelse är en försämring. Saknas mekanism för 4.7-prövning blir hela NAP-systemet sårbart.<br>HaV:s föreskrifter kan vara vägledande men får inte ersätta den prövning som direktivet kräver.<br>Om utrivningar sker enbart med hänvisning till NAP:s schablonvillkor utan individuell bedömning, saknar besluten rättslig bärighet enligt EU-rätten. Domstolar som godtar sådana villkor utan att begära 4.7-prövning riskerar därmed att medverka till ett strukturellt fördragsbrott.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-11 kt-inner-tab1367_b36db0-5c"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">Utrivning av dammar och avsänkning av vattennivåer innebär inte enbart förändringar av hydrologi och morfologi, utan också av den biologiska sammansättningen i vattenförekomsten.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Medan strömlevande arter som öring och harr eventuellt kan gynnas, drabbas de svagsimmande och stationära arterna — såsom mört, sutare, sarv, löja, gädda och abborre — särskilt hårt.<br>Dessa arter är ofta beroende av lugnvatten, vegetation och stabila vattennivåer för lek och uppväxt.<br>När dammar rivs ut och vattenflödet ökar försvinner dessa miljöer. Vegetationsbälten torkar ut, lekbottnar blottläggs och skyddade uppväxtområden ersätts av strömmande vatten med låg temperatur och hög fluktuation. De ekologiska konsekvenserna blir i många fall permanenta habitatförluster, inte övergående störningar.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Lokala populationer slås ut och återetableras sällan, eftersom de nya förhållandena saknar substrat, vegetation och värmebalans.<br>Forskning från svenska utrivningar visar att småfiskar och yngel ofta minskar kraftigt under flera år efter utrivning och att den totala artsammansättningen blir mer homogen.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Ekosystemet förskjuts från mångrikt stilla vatten till färre arter i strömmande biotoper, med förlust av biologisk mångfald som följd.Ur rättslig synvinkel innebär detta en försämring av biologiska kvalitetsfaktorer enligt bilaga 5 till vattendirektivet och 5 kap. 2 § MB.</p>



<p class="wp-block-paragraph">När antalet arter minskar, funktionella habitat försvinner och näringsväven förenklas, kan den ekologiska statusen inte anses förbättrad — även om vissa arter gynnas.</p>
</div></div>



<div class="wp-block-kadence-tab kt-tab-inner-content kt-inner-tab-12 kt-inner-tab1367_1bc2d1-9c"><div class="kt-tab-inner-content-inner">
<p class="wp-block-paragraph">EU-domstolen betonade i&nbsp;Weser&nbsp;att en förbättring av en kvalitetsfaktor inte får ske till priset av försämring av en annan, såvida inte undantaget i artikel 4.7 tillämpas. Detta innebär att en utrivning som försämrar livsvillkoren för svagsimmande arter, våtmarksfauna eller växtsamhällen måste prövas enligt artikel 4.7.<br>Att låta fiskvandringens intresse ensamt motivera en åtgärd är inte förenligt med direktivets krav på helhetsbedömning och proportionalitet.<br>Även enligt 2 kap. 3 § MB ska hänsyn tas till biologisk mångfald och ekologiska samband. Om åtgärden leder till att hela artgrupper förlorar sina livsmiljöer, utan att motsvarande miljönytta påvisas, föreligger en otillåten försämring. Detta gäller särskilt eftersom dammar och lugnvatten ofta fungerar som refugier vid lågvatten och som buffertar mot klimatvariationer.<br>Ett enskilt fokus på fria vandringsvägar riskerar därför att ersätta komplexa ekosystem med ekologiskt enklare, artfattigare miljöer. Det är en förändring av samma dignitet som de skador miljöbalken syftar till att förhindra.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För att en sådan åtgärd ska vara förenlig med EU- och svensk rätt krävs därför att staten uttryckligen visar — och dokumenterar — att de samlade ekologiska och samhälleliga fördelarna överväger dessa förluster.</p>
</div></div>
</div></div></div>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/05/21/tema-dammar/">Tema &#8211;  Dammar</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/05/21/tema-dammar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>TNT-Fabriken i Nor</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/04/02/tnt-fabriken-i-nor/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=tnt-fabriken-i-nor</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/04/02/tnt-fabriken-i-nor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 08:35:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[nor]]></category>
		<category><![CDATA[nora]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[tnt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1279</guid>

					<description><![CDATA[<p>Så är beslutet i kommunstyrelsen fattat om detaljplan för Timanshyttan 1:6 (Nor) Ärendet har rört upp mycket känslor, allt från att vi ej ska tillverka material till krigsindustri till olika miljöaspekter. Kommunen har beslutat om en detaljplan för industri, inte specifikt för en TNT fabrik, även om vi alla vet att det är det som [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/04/02/tnt-fabriken-i-nor/">TNT-Fabriken i Nor</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<figure class="wp-block-image"><img fetchpriority="high" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi.png" alt="" class="wp-image-1212" srcset="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi.png 1024w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi-300x225.png 300w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi-768x576.png 768w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi-24x18.png 24w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi-36x27.png 36w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/tntbilder-verklighet-fantasi-48x36.png 48w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Så är beslutet i kommunstyrelsen fattat om detaljplan för Timanshyttan 1:6 (Nor) Ärendet har rört upp mycket känslor, allt från att vi ej ska tillverka material till krigsindustri till olika miljöaspekter.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Kommunen har beslutat om en detaljplan för industri, inte specifikt för en TNT fabrik, även om vi alla vet att det är det som kommer etableras om tillstånd ges.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Ärendet om detaljplanen kommer upp för slutgiltigt beslut den 14:e februari.<br>Observera att samtliga frågor rörande tillstånd inte är kommunala frågor vilket innebär att om företaget inte skulle få tillstånd kan fabriken inte starta oavsett beslut om detaljplan. Samtidigt behövs ett beslut om detaljplan för att tillstånd ska prövas. De som tar beslut om tillstånd (säkerhet, väg, vatten etc.) är Länsstyrelsen, Trafikverket, MSB, Mark- &amp; Miljödomstolen.</p>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/Nacka-TR-M-2041-25-Dom-2025-12-17.pdf">Läs Mark- och Miljödomstolens dom här &#8211; vilken är överklagad.</a></p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi har stor respekt för de känslor som en sådan här etablering väcker, särskilt när det gäller barns säkerhet, boendemiljö och långsiktiga värden.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det är samtidigt viktigt att bemöta några av de farhågor som lyfts med saklig och verifierad information.</p>



<p class="wp-block-paragraph">De synpunkter LPo haft rör vägen och Vikerns vatten då vi kunnat se riskerna. Vi har dock fått svar här, som i mångt och mycket minskar riskerna till mycket låga och låga.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Länstyrelsen har tillstyrkt med vissa villkor kring tillstånd, Mark- &amp; Miljödomstolen har också tillstyrkt med vissa villkor.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vägen finns med i planbeskrivningen och det som diskuterats där är hur säkerheten ska höjas för de boende på 742:an.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Målet för oss har varit att beslut ska fattas på grundval av fakta, lagstiftning och långsiktigt ansvar – både för människor, miljö och lokalsamhälle.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För oss var därför Mark- &amp; Miljödomstolens dom viktig inför beslutet som togs i kommunstyrelsen rörande detaljplanen.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Några aspekter vi vill bemöta som varit frekvent förekommande är&#8230;&nbsp;</p>



<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Avloppsvattnet</strong> från den planerade TNT-verksamheten är det viktigt att understryka att det, efter rening, kommer att hålla samma kvalitet som avloppsvatten från en vanlig villa. Utsläppskraven är mycket strikta och kontrolleras löpande. Avtal om detta skrivs med tekniska förvaltningen. Det finns inga tillåtna utsläpp som innebär risk för badvattenkvaliteten i Vikern eller för människors hälsa. </li>



<li><strong>Risk för explosioner</strong> och tryckvågor baseras säkerhetsavstånden inte på hypotetiska katastrofscenarier, utan på detaljerade riskanalyser enligt svensk och europeisk lagstiftning. Bebyggelse på andra sidan sjön ligger utanför fastställda riskområden som du kan se i det underlag som finns. <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797.jpeg"></a><br>(Klicka för att förstora bilden)<br><br>Vi tycker att det i denna fråga är viktigt att lita på myndigheters bedömningar då det finns lång erfarenhet av dessa frågor i vårt närområde. Även om vi inte tillverkat TNT bygger det ju på kemikalier.</li>



<li><strong>Transporterna</strong> sker all hantering av farligt gods enligt mycket strikta regler som du redan känner till. Vägar, tider, fordon och förare omfattas av särskilda krav. Många har varit oroliga för att alla transporter kommer gå på 243. Det är viktigt att säga att det är trafikverket som tar beslut var transporterna ska gå. Det är inte troligt (snarare otroligt) att kemikalier från Mellansverige ska gå den vägen. De går snarare via 244:an. Huruvida det färdiga materialet går runt Örebro eller ej återstår att se. Den produkten har dock oerhört trög explosionsrisk.<br><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797.jpeg"></a><br>(Klicka för att förstora bilden)</li>



<li><strong>Rödvattenslammet</strong> har även varit en frekvent fråga huruvida det ska eldas på plats eller köras bort. LPo har begärt förtydligande kring frågan och erhållit bekräftelse från NG Nordic att de tar hand om avfallet, vilket innebär att det INTE eldas på plats.</li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph">Det är beklagligt att många mår dåligt av denna ovisshet och dialogen har hamnat på en nivå som är svår att bemöta då människor i sin oro önskar en absolut nollvision av risk. Dit kan vi aldrig nå oavsett hur gärna vi vill och vilka beslut som tas.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Den 14 januari tas det slutliga kommunala beslutet om detaljplan, därefter är det andra myndigheter som beslutar om säkerheten.</p>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/04/02/tnt-fabriken-i-nor/">TNT-Fabriken i Nor</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2026/04/02/tnt-fabriken-i-nor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svar till Energimyndigheten &#8211; Förslag på riksintressen</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/svar-till-energimyndigheten-forslag-pa-riksintressen/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=svar-till-energimyndigheten-forslag-pa-riksintressen</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/svar-till-energimyndigheten-forslag-pa-riksintressen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Dec 2025 10:49:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1235</guid>

					<description><![CDATA[<p>Landsbygdspartiet oberoende har gett ett svar till Energimyndigheten angående vindkraftsetablering på land. LÄS HELA SVARET HÄR</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/svar-till-energimyndigheten-forslag-pa-riksintressen/">Svar till Energimyndigheten &#8211; Förslag på riksintressen</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Landsbygdspartiet oberoende har gett ett svar till Energimyndigheten angående vindkraftsetablering på land.</p>



<h1 class="wp-block-heading"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/Vindkraft-energimyndigheten-riks.pdf"><strong>LÄS HELA SVARET HÄR</strong></a></h1>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/svar-till-energimyndigheten-forslag-pa-riksintressen/">Svar till Energimyndigheten &#8211; Förslag på riksintressen</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/svar-till-energimyndigheten-forslag-pa-riksintressen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>TNT &#8211; Detaljplan &#038; Mark- &#038; Miljödomstolens dom</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/tnt-detaljplan-mark-miljodomstolens-dom/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=tnt-detaljplan-mark-miljodomstolens-dom</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/tnt-detaljplan-mark-miljodomstolens-dom/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Dec 2025 10:06:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1211</guid>

					<description><![CDATA[<p>Så är beslutet i kommunstyrelsen fattat om detaljplan för Timanshyttan 1:6 (Nor) Ärendet har rört upp mycket känslor, allt från att vi ej ska tillverka material till krigsindustri till olika miljöaspekter. Kommunen har beslutat om en detaljplan för industri, inte specifikt för en TNT fabrik, även om vi alla vet att det är det som [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/tnt-detaljplan-mark-miljodomstolens-dom/">TNT &#8211; Detaljplan &amp; Mark- &amp; Miljödomstolens dom</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Så är beslutet i kommunstyrelsen fattat om detaljplan för Timanshyttan 1:6 (Nor) Ärendet har rört upp mycket känslor, allt från att vi ej ska tillverka material till krigsindustri till olika miljöaspekter.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Kommunen har beslutat om en detaljplan för industri, inte specifikt för en TNT fabrik, även om vi alla vet att det är det som kommer etableras om tillstånd ges.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi har stor respekt för de känslor som en sådan här etablering väcker, särskilt när det gäller barns säkerhet, boendemiljö och långsiktiga värden. Det är samtidigt viktigt att bemöta några av de farhågor som lyfts med saklig och verifierad information. De synpunkter LPo haft rör vägen och Vikerns vatten då vi kunnat se riskerna. Vi har dock fått svar här, som i mångt och mycket minskar riskerna till mycket låga och låga. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Länstyrelsen har tillstyrkt med vissa villkor kring tillstånd, Mark- &amp; Miljödomstolen har också tillstyrkt med vissa villkor. Vägen finns med i planbeskrivningen och det som diskuterats där är hur säkerheten ska höjas för de boende på 742:an. Målet för oss har varit att beslut ska fattas på grundval av fakta, lagstiftning och långsiktigt ansvar – både för människor, miljö och lokalsamhälle.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För oss var därför Mark- &amp; Miljödomstolens dom viktig inför beslutet som togs i kommunstyrelsen rörande detaljplanen.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/Nacka-TR-M-2041-25-Dom-2025-12-17.pdf">Läs Mark- och&nbsp;Miljödomstolens dom här.</a></p>



<p class="wp-block-paragraph">Några aspekter vi vill bemöta som varit frekvent förekommande är&#8230;&nbsp;</p>



<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Avloppsvattnet</strong> från den planerade TNT-verksamheten är det viktigt att understryka att det, efter rening, kommer att hålla samma kvalitet som avloppsvatten från en vanlig villa. Utsläppskraven är mycket strikta och kontrolleras löpande. Avtal om detta skrivs med tekniska förvaltningen. Det finns inga tillåtna utsläpp som innebär risk för badvattenkvaliteten i Vikern eller för människors hälsa. </li>



<li><strong>Risk för explosioner</strong> och tryckvågor baseras säkerhetsavstånden inte på hypotetiska katastrofscenarier, utan på detaljerade riskanalyser enligt svensk och europeisk lagstiftning. Bebyggelse på andra sidan sjön ligger utanför fastställda riskområden som du kan se i det underlag som finns längst ner. Vi tycker att det i denna fråga är viktigt att lita på myndigheters bedömningar då det finns lång erfarenhet av dessa frågor i vårt närområde. Även om vi inte tillverkat TNT bygger det ju på kemikalier.</li>



<li><strong>Transporterna</strong> sker all hantering av farligt gods enligt mycket strikta regler som du redan känner till. Vägar, tider, fordon och förare omfattas av särskilda krav. Många har varit oroliga för att alla transporter kommer gå på 243. Det är viktigt att säga att det är trafikverket som tar beslut var transporterna ska gå. Det är inte troligt (snarare otroligt) att kemikalier från Mellansverige ska gå den vägen. De går snarare via 244:an. Huruvida det färdiga materialet går runt Örebro eller ej återstår att se. Den produkten har dock oerhört trög explosionsrisk.</li>



<li><strong>Rödvattenslammet</strong> har även varit en frekvent fråga huruvida det ska eldas på plats eller köras bort. LPo har begärt förtydligande kring frågan och erhållit bekräftelse från NG Nordic att de tar hand om avfallet, vilket innebär att det INTE eldas på plats.</li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph">Det är beklagligt att många mår dåligt av denna ovisshet och dialogen har hamnat på en nivå som är svår att bemöta då människor i sin oro önskar en absolut nollvision av risk. Dit kan vi aldrig nå oavsett hur gärna vi vill och vilka beslut som tas.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Den 14 januari tas det slutliga kommunala beslutet om detaljplan, därefter är det andra myndigheter som beslutar om säkerheten.</p>



<figure class="wp-block-image size-medium is-resized"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796.jpeg"><img decoding="async" width="300" height="168" src="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796-300x168.jpeg" alt="" class="wp-image-1209" style="width:307px;height:auto" srcset="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796-300x168.jpeg 300w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796-768x430.jpeg 768w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796-24x13.jpeg 24w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796-36x20.jpeg 36w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796-48x27.jpeg 48w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3796.jpeg 1000w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /></a><figcaption class="wp-element-caption">Bild ang. explosionsrisk. Klicka för att förstora.</figcaption></figure>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img decoding="async" width="1000" height="596" src="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797.jpeg" alt="" class="wp-image-1210" style="width:304px;height:auto" srcset="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797.jpeg 1000w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797-300x179.jpeg 300w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797-768x458.jpeg 768w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797-24x14.jpeg 24w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797-36x21.jpeg 36w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/12/IMG_3797-48x29.jpeg 48w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Angående väg 742. Klicka för att förstora bilden.</figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/tnt-detaljplan-mark-miljodomstolens-dom/">TNT &#8211; Detaljplan &amp; Mark- &amp; Miljödomstolens dom</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/12/23/tnt-detaljplan-mark-miljodomstolens-dom/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>VA-taxa Fullmäktige 22/10 &#8211; Ett tack</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/va-taxa-fullmaktige-22-10-ett-tack/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=va-taxa-fullmaktige-22-10-ett-tack</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/va-taxa-fullmaktige-22-10-ett-tack/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Nov 2025 09:52:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[fullmäktige]]></category>
		<category><![CDATA[ledamotsinitiativ]]></category>
		<category><![CDATA[nora]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[va-taxa]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<category><![CDATA[vatten och avlopp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1171</guid>

					<description><![CDATA[<p>På senaste kommunfullmäktige fattade kommunen beslut om ny VA-taxa. Förslaget från majoriteten i kommunstyrelsen var att höja den med  9%. Landsbygdspartiet oberoende yrkade på endast 4 % i höjning, vilket avslog sav majoriteten. När ärendet sedan kom till kommunfullmäktige föreslog plötsligt majoriteten 4%. Det tackar vi för 🙂 Vi lade också tre ledamotsinitiativ Gustavsbergs Naturistcamping [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/va-taxa-fullmaktige-22-10-ett-tack/">VA-taxa Fullmäktige 22/10 &#8211; Ett tack</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">På senaste kommunfullmäktige fattade kommunen beslut om ny VA-taxa. Förslaget från majoriteten i kommunstyrelsen var att höja den med  9%. Landsbygdspartiet oberoende yrkade på endast 4 % i höjning, vilket avslog sav majoriteten.</p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>När ärendet sedan kom till kommunfullmäktige föreslog plötsligt majoriteten 4%.</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Det tackar vi för <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/17.0.2/72x72/1f642.png" alt="🙂" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /></strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi lade också tre ledamotsinitiativ</p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Gustavsbergs Naturistcamping</strong></p>



<h3 class="wp-block-heading"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/atertagande-av-uppsagning-gustavsberg/">Återta uppsägning av arrendeavtal</a></h3>



<p class="wp-block-paragraph"><strong><br>Alntorps Ö</strong></p>



<h3 class="wp-block-heading"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o/">Utred luckhuggning och gallring</a></h3>



<p class="wp-block-paragraph"><strong><br>Nya Karlsängskolan</strong></p>



<h3 class="wp-block-heading"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan/">Ställ ut umarellbänkar</a></h3>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/va-taxa-fullmaktige-22-10-ett-tack/">VA-taxa Fullmäktige 22/10 &#8211; Ett tack</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/va-taxa-fullmaktige-22-10-ett-tack/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rosen &#8211; Beviljad detaljplan</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/rosen-beviljad-detaljplan/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=rosen-beviljad-detaljplan</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/rosen-beviljad-detaljplan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Nov 2025 09:13:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[äldreboende]]></category>
		<category><![CDATA[mark och miljödomstolen]]></category>
		<category><![CDATA[möd]]></category>
		<category><![CDATA[nora]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[rosen]]></category>
		<category><![CDATA[tryggetsboende]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1163</guid>

					<description><![CDATA[<p>Vi konstaterar att beslut om att fastställa detaljplanen nu är taget av Mark- och miljööverdomstolens, samt att det inte är överklagbart Trots de justeringar som gjorts anser vi fortfarande att projektet innebär en felriktad utveckling av området och att kommunen nu missar en viktig möjlighet att skapa en mer hållbar och människonära lösning för framtidens [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/rosen-beviljad-detaljplan/">Rosen &#8211; Beviljad detaljplan</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Vi konstaterar att beslut om att fastställa detaljplanen nu är taget av Mark- och miljööverdomstolens, samt att det inte är överklagbart</p>



<p class="wp-block-paragraph">Trots de justeringar som gjorts anser vi fortfarande att projektet innebär en felriktad utveckling av området och att kommunen nu missar en viktig möjlighet att skapa en mer hållbar och människonära lösning för framtidens äldreomsorg. Det handlar inte om tre fastighetsägare som är besvikna som majoriteten ibland raljerar om</p>



<p class="wp-block-paragraph">Landsbygdspartiet oberoende och Norapartiet hade hellre sett en bebyggelse i markplan för våra äldre som har behov av dygnet runt omsorg. Detta&nbsp;genom att öka antalet platser på Hagby ängar, i stället för den omfattande och höga strukturen som nu kommer att byggas på höjden.&nbsp;Denna typ av förtätning och bebyggelse som planeras förändrar områdets karaktär och riskerar att bryta mot småstadens kvaliteter och den bebyggelsetradition som kännetecknar Nora.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vår uppfattning är också att kommunen borde satsa på trygghetsboenden – boenden med en gemensam restaurang i bottenvåningen där de äldre kan äta dagens huvudmåltid. Ett sådant koncept främjar social gemenskap, trygghet och möjligheten för äldre att bo kvar längre i sina egna bostäder. Det är en modell som flera andra kommuner framgångsrikt använder sig av.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi ser dessutom att ökningen av antalet äldre över 80 år bedöms plana ut runt 2032. I kombination med att äldre i allt högre utsträckning vill och kan bo kvar hemma, de nya tekniska lösningar som förvaltningen inför i Nora bidrar för äldre som vill bo kvar hemma och förbättrar kraftigt tryggheten i hemmet. Även om medelvärdet ligger högt i Nora för antal dagar man vistas på säbo, ligger medianvärdet i den nedre delen av kurvan i Nora jämfört med Sverige . Det i sin tur innebär att behovet av traditionella vård- och omsorgsboenden inte ökar i den takt som kommunen tidigare förutsett och som låg till grund för Rosen.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Med dessa faktorer i åtanke anser vi att den årliga driftskostnaden om cirka 45 miljoner kronor för Rosenboendet leder till en felsatsning.&nbsp;Resurserna borde i stället riktas mot flexiblare och mer framtidsinriktade boendeformer som svarar bättre mot hur äldre faktiskt vill leva – och hur behovsbilden ser ut.</p>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/rosen-beviljad-detaljplan/">Rosen &#8211; Beviljad detaljplan</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/20/rosen-beviljad-detaljplan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Demokrati kräver öppenhet- inte halvsanningar</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/demokrati-kraver-oppenhet-inte-halvsanningar/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=demokrati-kraver-oppenhet-inte-halvsanningar</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/demokrati-kraver-oppenhet-inte-halvsanningar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Nov 2025 09:57:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[älgfallet]]></category>
		<category><![CDATA[cloudberry]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[energipolitik]]></category>
		<category><![CDATA[nora]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1152</guid>

					<description><![CDATA[<p>Majoriteten har sagt att avsiktsförklaringen om vindkraft var tänkt att “signalera inställning” och “väcka debatt”. Men det rimmar illa med hur processen faktiskt sett ut. En avsiktsförklaring är inte en debattartikel – det är en formaliserad viljeyttring som ofta föregår beslut. När kommunen dessutom anlitar jurister för att granska dokumentet innan det når kommunstyrelsen, är [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/demokrati-kraver-oppenhet-inte-halvsanningar/">Demokrati kräver öppenhet- inte halvsanningar</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Majoriteten har sagt att avsiktsförklaringen om vindkraft var tänkt att “signalera inställning” och “väcka debatt”. Men det rimmar illa med hur processen faktiskt sett ut. En avsiktsförklaring är inte en debattartikel – det är en formaliserad viljeyttring som ofta föregår beslut. När kommunen dessutom anlitar jurister för att granska dokumentet innan det når kommunstyrelsen, är det knappast en symbolhandling. Varför lägga skattepengar på det?</p>



<p class="wp-block-paragraph">Samtidigt har en mejlväxling med projektören pågått om hur processen kunde påskyndas. Hade syftet verkligen varit att stimulera debatt, kunde man bara ha hållit ett öppet möte – exempelvis i januari 2025 när Cloudberry redan deltog på ett av majoritetens interna medlemsmöten.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det är också felaktigt att området utpekats som riksintresse av Energimyndigheten som majoriteten uttryckt. Cirka 80 % av det aktuella området ligger utanför riksintresset – en objektiv uppgift, inte en åsikt.</p>



<p class="wp-block-paragraph">När Mikael Wahlberg påstår att alla i kommunstyrelsen informerats tidigt, stämmer det tekniskt – vi fick en kort information i samband med en inbjudan till ett studiebesök. Men därefter har ingen information delats med oss andra, om att Cloudberry gått vidare projektet, trots att majoriteten haft full kontakt med Cloudberry.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Att LPo skulle vara emot folkomröstning är helt fel. Vi initierade namninsamlingen för att ge folket möjlighet att avgöra. LPo s ställning i denna fråga är att vi är emot vindkraftsindustrier och hade röstat nej om frågan om veto kommit upp – men vi anser att invånarna ska avgöra, inte några få i toppen.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Avslutningsvis inför den enorma uppmärksamhet vår kväll på hotellet fick, alla partier var inbjudna till det offentliga mötet. Cloudberry och majoriteten valde att inte delta. Publikens protester uppstod först när en moderator, som senare började representerade Miljöpartiet, försökte avbryta föreläsaren, med hänvisning till att folk var trötta, och senare påstod att kvällen var ensidig och majoriteten därför sagt nej tack. Cloudberrys svar på våra frågor deklarerades tydligt att de finns på vår hemsida vid tre tillfällen under kvällen. Föreläsningarna finns på YouTube i efterhand.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Demokrati kräver mer än ord!</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/demokrati-kraver-oppenhet-inte-halvsanningar/">Demokrati kräver öppenhet- inte halvsanningar</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/demokrati-kraver-oppenhet-inte-halvsanningar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Älgfallet</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/algfallet/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=algfallet</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/algfallet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Nov 2025 09:55:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[älgfallet]]></category>
		<category><![CDATA[cloudberry]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[energipolitik]]></category>
		<category><![CDATA[nora]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1150</guid>

					<description><![CDATA[<p>Älgfallet gränsar i direkt anslutning till Lindesberg, vilket gör att de vindkraftverk som står där idag 3 st och de som är planerade och fått klartecken påverkar Nora Kommun. Här kan du läsa LPo:s synpunkter till samrådet. De verk som är befintliga 3 st turbiner i Munkhyttan togs i drift slutet av 2024, Sammanlagd effekt [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/algfallet/">Älgfallet</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Älgfallet gränsar i direkt anslutning till Lindesberg, vilket gör att de vindkraftverk som står där idag 3 st och de som är planerade och fått klartecken påverkar Nora Kommun.</p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/LPo-Algfallet-Synpunkter-Samrad.pdf">Här kan du läsa LPo:s synpunkter till samrådet.</a></strong></p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>De verk som är befintliga 3 st turbiner i Munkhyttan togs i </strong>drift slutet av 2024, Sammanlagd effekt ca 18,6 MW och årlig produktion omkring 60 GWh.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Ytterligare <strong>3 verk</strong> på fastigheten Munkhyttan 1:7,har&nbsp; tillstånd beviljat 22 maj 2025. Planerade projekt / Samråds- och planeringsfas Siggebohyttan <strong>12 verk</strong>, maxhöjd 220 m, planerad till driftstart 2028. Helt tillståndsgivet, byggstart förväntas 2026.</p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Det intressanta i detta sammanhang är hur mycket vindkraft behöver vi bygga i Örebro län för att nå Energimyndighetens mål 2040?</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Om varje kommun skulle bygga verk efter invånare och utifrån Energimyndighetens långsiktiga prognoser skull det för Örebro innebära&nbsp; cirka 116 vindkraftverk för att motsvara sin del av den nationella planen. Det motsvarar knappt 4 verk per 10 000 invånare.&nbsp; I Nora kommun skulle teorin motsvara 4 verk, men i praktiken är lokal analys, miljöhänsyn och geografisk lämplighet avgörande, vilket att verk på gränser som påverkar flera kommuner och dess miljöer bör man ta hänsyn till&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">I Örebro län fanns 103 vindkraftverk i drift vid slutet av 2023.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Byggs de som är planerade i Siggebohyttan och Munkhyttan har vi ytterligare 14 verk vilket gör att vi i Örebro län fyllt vår kvot utifrån Energimyndighetens mål 2024 (som i sig är osäker som alla långsiktiga prognoser)</p>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/planerad-vindkraft-scaled.jpg"><strong>Här kan du se vilka vindkraftsprojekt som finns planerade</strong></a></p>



<p class="wp-block-paragraph">Sveriges energiproduktion är en blandning av olika energislag, där vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är de största källorna.&nbsp;</p>



<figure class="wp-block-image aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" width="508" height="315" src="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/pie.jpeg" alt="" class="wp-image-1035" srcset="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/pie.jpeg 508w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/pie-300x186.jpeg 300w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/pie-24x15.jpeg 24w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/pie-36x22.jpeg 36w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/pie-48x30.jpeg 48w" sizes="(max-width: 508px) 100vw, 508px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Hur mycket producerade respektive energislag 2024 ?</strong></p>



<figure class="wp-block-table"><table class="has-fixed-layout"><tbody><tr><td>2024</td><td>Vindkraft (landbaserad)</td><td>Kärnkraft Yta per TWh/år</td><td>Vattenkraft</td></tr><tr><td>Tot GWh</td><td>40&nbsp;819</td><td>48 733</td><td>64 380</td></tr><tr><td>Per dag snitt (median)</td><td>112 (130)</td><td>134 (144)</td><td>176 (183)</td></tr></tbody></table></figure>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Hur mycket kostar respektive energislag om man jämför hållbarheten.&nbsp;</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Vindkraften håller i de bästa fall 20-25 år sedan måste den bytas ut. Kärnkraften håller i ca 60 år och vattenkraften typ 100 år</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi bad en AI göra en beräkning på vad produktionskostnad, underhåll, bränsle blir samt vad kilowattpriset landar in på under en 60 års period under förutsättning att samtliga producerar samma mängd energi. Denna AI tar uppgifter från de myndigheter vi har och befintlig statistik från energimyndigheten, SCB Svenska kraftnät etc.</p>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/jamforelse-energialternativ-scaled.jpg">Här kan ni se en uppskattning kring effektivitet och ekonomiska jämförelser om Vatten-, Vind- och Kärnkraft</a></p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Slutsats</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Ekonomiskt inte så stora skillnader</p>



<p class="wp-block-paragraph">Kärnkraft har idag väldigt låg faktisk miljöpåverkan per kWh – men har en unik systemrisk vid katastrof (dock mycket liten sannolikhet).&nbsp;</p>



<ul class="wp-block-list">
<li>Vattenkraft är stabil och mycket klimatsnål, men kan påverka hela ekosystem i floder och sjöar. </li>



<li>Vindkraft är klimatvänlig, men innebär stor påverkan på landskap, djurliv och avfall om den byggs i stor skala.</li>
</ul>



<figure class="wp-block-image"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="220" src="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-1024x220.jpg" alt="" class="wp-image-1039" srcset="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-1024x220.jpg 1024w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-300x65.jpg 300w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-768x165.jpg 768w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-1536x331.jpg 1536w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-2048x441.jpg 2048w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-24x5.jpg 24w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-36x8.jpg 36w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/07/Egenskap.docx-48x10.jpg 48w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/algfallet/">Älgfallet</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/algfallet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ledamotsinitiativ &#8211; Bifall i KS12/11 Umarellbänkar vid bygget av Nya Karlsängskolan</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Nov 2025 09:49:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[bygge]]></category>
		<category><![CDATA[karlsängskolan]]></category>
		<category><![CDATA[ledamotsinitiativ]]></category>
		<category><![CDATA[nora kommun]]></category>
		<category><![CDATA[nya karlsängskolan]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[skolan]]></category>
		<category><![CDATA[umarell]]></category>
		<category><![CDATA[umarellbänkar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1147</guid>

					<description><![CDATA[<p>I samband med byggnationen av Nya Karlsängskolan väcker projektet stort intresse bland kommuninvånare. Många uppskattar att följa utvecklingen av nya kommunala byggnader, särskilt ett så viktigt projekt som den nya skolan. I flera städer, med ursprung Italien har man uppmärksammat fenomenet med så kallade “Umarells” – personer (ofta pensionärer) som tycker om att betrakta byggarbetsplatser [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan/">Ledamotsinitiativ &#8211; Bifall i KS12/11 Umarellbänkar vid bygget av Nya Karlsängskolan</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">I samband med byggnationen av Nya Karlsängskolan väcker projektet stort intresse bland kommuninvånare. Många uppskattar att följa utvecklingen av nya kommunala byggnader, särskilt ett så viktigt projekt som den nya skolan. I flera städer, med ursprung Italien har man uppmärksammat fenomenet med så kallade “Umarells” – personer (ofta pensionärer) som tycker om att betrakta byggarbetsplatser och följa arbetets gång. För att uppmuntra denna positiva nyfikenhet och skapa sociala mötesplatser har flera kommuner infört så kallade “Umarell-bänkar” – sittplatser strategiskt placerade så att man tryggt och bekvämt kan följa bygget på håll.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Att placera ut ett antal bänkar i anslutning till byggplatsen för Nya Karlsängskolan skulle:</p>



<ul class="wp-block-list">
<li>Öka tillgängligheten och trivseln i området under byggtiden.</li>



<li>Främja social samvaro och spontana möten mellan invånare.</li>



<li>Skapa en positiv och inkluderande koppling mellan bygget och medborgarna.</li>



<li>Bidra till öppenhet och delaktighet i kommunens utveckling.</li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph">Detta är en liten insats som kan ge stort mervärde för kommuninvånarna och bidra till ett levande lokalsamhälle även under byggtiden.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Landsbygdspartiet oberoende föreslår att kommunen:</p>



<ol class="wp-block-list">
<li>Ser över en lämplig placering för bänkar med hänsyn till säkerhet, tillgänglighet och sikt mot bygget och placerar ut ett antal sittbänkar i anslutning till byggarbetsplatsen.</li>



<li>Kommunicerar initiativet som ett sätt att bjuda in medborgarna att följa byggprocessen – gärna under namnet “Umarell-bänkar”.</li>



<li>I samband med det sätta upp en QR kod vid bänkarna där man klan gå in och ge namnförslag på nya skolan.</li>
</ol>



<p class="wp-block-paragraph">Landsbygdspartiet oberoende/ Pia-Maria Johansson</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan/">Ledamotsinitiativ &#8211; Bifall i KS12/11 Umarellbänkar vid bygget av Nya Karlsängskolan</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/umarellbankar-vid-bygget-av-nya-karlsangskolan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ledamotsinitiativ &#8211; Avslag i KS12/11 Utred luckhuggning och gallring &#8211; Alntorps Ö</title>
		<link>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o</link>
					<comments>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pia-Maria Johansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Nov 2025 09:46:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Lokalt]]></category>
		<category><![CDATA[Nora-Lindesberg]]></category>
		<category><![CDATA[alntorp]]></category>
		<category><![CDATA[alntorps ö]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[barkborre]]></category>
		<category><![CDATA[gallring]]></category>
		<category><![CDATA[kommunstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[ledamotsinitiativ]]></category>
		<category><![CDATA[ö]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://landsbygdspartiet.org/nora/?p=1144</guid>

					<description><![CDATA[<p>Ledamotsinitiativ till Kommunstyrelsen&#160;&#160; Utredning av luckhuggning och hållbart skogsbruk på Alntorps ö. (Alternativ till helavverkning av de 7 hektaren med hänsyn till markförhållanden, barkborreangrepp  och naturvärden)  Bakgrund&#160;&#160; Kommunen har tidigare beslutat att genomföra avverkning på cirka 7 hektar skog på&#160; Alntorps ö, med syftet att motverka granbarkborreangrepp.&#160;&#160; Vid tidpunkten för beslutet fanns tre alternativ 1. Avverkning, [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o/">Ledamotsinitiativ &#8211; Avslag i KS12/11 Utred luckhuggning och gallring &#8211; Alntorps Ö</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph"><strong>Ledamotsinitiativ till Kommunstyrelsen&nbsp;&nbsp;</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Utredning av luckhuggning och hållbart skogsbruk på Alntorps ö. (Alternativ till helavverkning av de 7 hektaren med hänsyn till markförhållanden, barkborreangrepp  och naturvärden) </p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Bakgrund&nbsp;&nbsp;</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Kommunen har tidigare beslutat att genomföra avverkning på cirka 7 hektar skog på&nbsp; Alntorps ö, med syftet att motverka granbarkborreangrepp.&nbsp;&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vid tidpunkten för beslutet fanns tre alternativ 1. Avverkning, 2 Låt skogen stå, 3. Naturreservat. LPo förordade i detta läge alternativ 1.  </p>



<p class="wp-block-paragraph">Granbarkborren har de senaste åren orsakat mycket stora skador på granskog i södra Sverige. Enligt Skogsstyrelsen har angreppen minskat betydligt sedan toppåren 2018– 2021, men risken för nya utbrott kvarstår, särskilt vid varmt och torrt väder. (På bild 1 syns de blå cirklarna, vilket är barkborreangrepp på ön. De rödrandiga områdena är de biotopskyddade områdena. Området som är inringat med en smal linje är avverkningsområdet som avverkningsanmälan är gjord på. Streckade linjen är stigen till genbanken). </p>



<p class="wp-block-paragraph">Genomförandet har dock skjutits upp under tre års tid av olika orsaker bland annat att markförhållandena bedömts för blöta, vilket medför en uppenbar risk för omfattande markskador vid traditionell maskinell avverkning.  </p>



<p class="wp-block-paragraph">Mot denna bakgrund finns det skäl att utreda ett mer småskaligt och naturvårdsanpassat alternativ till helavverkning av de 7 hektaren, med fokus på luckhuggning, gallring och hållbara uttagsmetoder som kan främja både skogens hälsa och öns rekreativa värden. Detta även om ovan inte innebär ett +/- resultat.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Förslag till åtgärder och inriktning för utredningen&nbsp;&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">1. <strong>Luckhuggning i blandbestånd</strong>: Utred möjligheten att genomföra luckhuggning i områdena till höger om stigen mot genbanken, där det finns blandbestånd av gran och lövträd. Syfte :att gynna lövträden och skapa ett skyddande mikroklimat för de granar som blir kvar. </p>



<p class="wp-block-paragraph">2. <strong>Gallring i björk- och granbestånd</strong>. Utred även möjligheten att gallra gran i området till vänster om samma stig, där det finns uppvuxna björkar bland gran, för att minska konkurrensen och skapa en mer balanserad trädstruktur.  </p>



<p class="wp-block-paragraph">3. <strong>Skonsamma avverkningsmetoder</strong>. Undersök om arbetet kan genomföras med häst alt. fyrhjuling, vilket minskar markpåverkan jämfört med maskiner. Med häst skulle det  bidra till ett traditionellt och pedagogiskt inslag för besökare på ön om det sker under turistsäsong.</p>



<p class="wp-block-paragraph">4. <strong>Mobilt sågverk och lokalt virkesutnyttjande</strong>. Utred möjligheten att transportera ett mobilt sågverk till Alntorps ö, där virket kan sågas, torkas och användas till reparationer av byggnader och anläggningar på ön, samt även försäljning till öbor som har behov.  </p>



<p class="wp-block-paragraph">5. <strong>Stöd och finansiering</strong>. Kartlägg vilka stöd och bidrag som kan sökas för ett projekt som kombinerar naturvård, hållbart skogsbruk och turism, exempelvis via LONA-,  LEADER- eller landsbygdsprogrammen.  </p>



<p class="wp-block-paragraph">6. <strong>Turistiska och pedagogiska värden</strong>. Låt utredningen även belysa möjligheterna att  använda detta som ett exempel på hållbart och småskaligt skogsbruk, där bevarande, rekreation och utbildning kombineras — något som kan bidra till Alntorps ö:s  attraktionskraft som besöksmål. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Bild 2 visar samma område men var beståndet består av gran, löv eller blandat. Ju mörkare ju mer gran.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Motivering Förebyggande åtgärder handlar bland annat om att skapa mer varierade skogar med större inslag av lövträd och att undvika täta, ensartade granbestånd. Vi kan då se att kompletterande utredning vore till gagn för alla. Eftersom helavverkningen har fått skjutas upp på grund av blöta markförhållanden finns risk att den valda metoden inte är lämplig utan att stora markskador uppstår.  </p>



<p class="wp-block-paragraph">En luckhuggning och gallring, genomförd på rätt sätt, kan istället gynna både mark, naturvärden och den långsiktiga skogshälsan. Ett småskaligt arbetssätt med häst och mobilt sågverk kan också bli en lokal tillgång, skapa intresse för hållbar skogsvård och bidra till kommunens mål om ekologisk och klimatanpassad förvaltning.  </p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Yrkande.&nbsp;</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi föreslår att kommunstyrelsen beslutar att&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">1. Uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheten att genomföra luckhuggning och gallring som alternativ till helavverkning av de 7 hektaren på Alntorps ö som baserar sig på en uppdelning på de år som återstår av inlämnad avverkningsanmälan, alternativt  komplettering av anmälan/ny anmälan. Detta på de delar som det finns behov av att avverka, med om möjligt start 2026. Uppdraget ska inkludera en analys av markförhållandensamt risk för barkborreangrepp och hur avverkningen bör ske för att få  minska risken för ytterligare angrepp.</p>



<p class="wp-block-paragraph">2. Med anledning av det digra tidigare materialet bör en återrapportering kunna ske  januari/februari 2026 </p>



<p class="wp-block-paragraph">3. Undersöka möjligheten att använda häst eller fyrhjuling för arbetet 4. Undersöka möjligheten att ta ut ett mobilt sågverk för att såga upp virket.</p>



<p class="wp-block-paragraph">4. Kostnadsberäkna samt kartlägga möjliga finansieringsstöd.</p>



<p class="wp-block-paragraph">5.Belysa hur projektet kan bidra till turism, pedagogik och hållbar skogsförvaltning på Alntorps ö. </p>



<p class="wp-block-paragraph"><img loading="lazy" decoding="async" width="370" height="260" src="blob:https://landsbygdspartiet.org/18b20fee-bfd0-47c7-9a2e-9eaa307d049b"></p>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="300" height="206" src="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/11/image.png" alt="" class="wp-image-1145" srcset="https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/11/image.png 300w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/11/image-24x16.png 24w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/11/image-36x25.png 36w, https://landsbygdspartiet.org/nora/wp-content/uploads/sites/12/2025/11/image-48x33.png 48w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Pia-Maria Johansson/ för Landsbygdspartiet oberoende</p>



<p class="wp-block-paragraph"> Jan Rylander/ för Norapartiet </p>
<p>Inlägget <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o/">Ledamotsinitiativ &#8211; Avslag i KS12/11 Utred luckhuggning och gallring &#8211; Alntorps Ö</a> dök först upp på <a href="https://landsbygdspartiet.org/nora">Landsbygdspartiet oberoende Nora</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://landsbygdspartiet.org/nora/2025/11/06/utred-luckhuggning-och-gallring-alntorps-o/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>

<!--
Page Caching using Disk: Enhanced 

Served from: landsbygdspartiet.org @ 2026-08-05 22:23:26 by W3 Total Cache
-->