fullmäktige-arkiv - Landsbygdspartiet oberoende Nora

Missförstånd skapar onödig oro kring TNT-fabriken

admin4 — Thu, 25 Jun 2026 09:57:54 +0000

Vi har förstått att eventuell etablering i Nor fortfarande väcker frågor och oro. Vi bryr oss alla om vår miljö och den plats vi bor och lever på. När vi är missnöjda är det en självklar rättighet i en rättsstat att överklaga beslut. Den rätten ska värnas. En prövning i högre instans skapar trygghet och stärker legitimiteten i beslut som fattas enligt lag.

Mark och miljööverdomstolens beslut om att ej bevilja prövningstillstånd till överklagningarna av TNT-fabrikens miljötilltånd visar att vi kan förena höga krav på säkerhet och miljöhänsyn med möjligheten för företag att investera, utvecklas och skapa fler jobb.

Samtidigt och i avvaktan på dessa beslut från domstol, bland annat beträffande detaljplanen, VA-ledningen och trafikplanen vill vi bemöta några av de uppgifter som florerar och oroar.

I diskussionen har en missuppfattning uppstått som handlar om i vilket tempo som utredningen av platsen för lokaliseringen har genomförts.

Kommunen genomförde under drygt ett och ett halvt år en omfattande lokaliseringsutredning. (under åren 2023 – 2024) Den gav en bred och aktuell kunskap om infrastruktur och skyddsområden inom kommunen. När företaget presenterade sina kriterier kunde därför dessa matchas mot redan utredda förhållanden.

Ibland hävdas att både miljötillstånd och trafiklösningar måste vara helt klara innan kommunen kan ta fram eller anta en detaljplan.

Den första processen är kommunens planarbete. Vilket skedde i december 2024. Efter ett planbesked börjar kommunen arbetet med att ta fram en detaljplan. Detaljplanen har hanterats enligt plan- och bygglagen. Under detta arbete görs olika utredningar, till exempel om vatten och avlopp, dagvatten, naturvärden och trafik. Trafikfrågor prövas tillsammans med Trafikverket. Syftet är att utreda om platsen är lämplig och hur området kan planeras.

Den andra processen är miljöprövningen enligt Miljöbalken, där miljöpåverkan och villkor för verksamheten prövas, ofta av Mark- och miljödomstolen.

Miljöprövningen har skett enligt miljöbalken i Mark- och miljödomstolen, där helheten – inklusive transporter och skyddsåtgärder – bedömdes.

Den tredje processen gäller trafik. Om statliga vägar påverkas kan Trafikverket behöva ta fram en vägplan. Transportfrågan är central. I det initiala arbetet föreslogs att endast göra en vägutredning, i syfte att minska åtgärderna på väg 742. Utredningen föreslog sju mötesfickor mellan Nor och Fogdhyttan där 742 ansluter till väg 244. Ambitionen är att leda tunga transporter så att de inte passerar genom Fogdhyttan i onödan. När trafikverket tagit del av helheten har de istället landat i att de vill utreda hela sin väg, detta bl.a. eftersom att hela vägen idag är tillåten för farligt gods och tunga transporter.
Kommunen och företaget å andra sidan har önskat förbjuda farligt gods transporterna över gamla viker och istället föreslagit ett förbud mot farligt gods i gamla viker på väg 742. Ett ärende som länsstyrelsen nu arbetar med.

Ovan är inte en uppdelning för att undvika helhet – det är så det svenska prövningssystemet är uppbyggt. I större projekt pågår dessa tre processer ofta parallellt och påverkar varandra. Det är också viktigt att komma ihåg att en detaljplan inte innebär att byggnation automatiskt får ske. För att ett projekt ska kunna genomföras krävs både en antagen detaljplan, ett miljötillstånd och – om statlig väg berörs – en fastställd vägplan. Först därefter kan man säga om företaget kan komma igång med sin produktion eller ej.

Vatten och Vikern och rödslam
När det gäller VA-frågan planeras ingen sprängning eller grävning i Vikern. Ledningar i vatten är en etablerad metod och omfattas även den av tillståndsprövning. Utsläppsvillkor är reglerade. Rödslam/rödvattenslam ska transporteras bort och omhändertas enligt upprättat avtal mellan Swebal och dess underentreprenör.

Kemikalier och transporter

Kemikalietransporter till fabriken ska inte gå förbi Gyttorps skola utan kommer via väg 244 från Mälardalen. Den färdiga produkten är extremt “trög” och därav även säker att transportera på väg, vilket vi förstått att de med kunskap är överens om.

Vi har respekt för att människor kan ha olika uppfattningar i sakfrågan. Samtidigt är det viktigt att diskussionen bygger på hur lagstiftning och prövningsprocesser faktiskt fungerar.

Vi som skriver denna insändare representerar olika partier och olika ideologiska utgångspunkter. I många frågor tycker vi olika. Men i denna fråga har vi valt att ta ett gemensamt ansvar eftersom vi menar att Noras framtid förtjänar ett brett samarbete över partigränserna. Vi har förtroende och tillit till att den myndighetsutövning som har skett följer relevant lagstiftning och regler för säkerhet och miljö.

Vi välkomnar de överprövningar som nu sker.

För oss handlar detta ytterst om Noras framtid att skapa möjligheter för människor att bo, arbeta och leva i vår kommun även i framtiden.

Mikael Wahlberg (S), Kommunstyrelsen ordförande

Dan Pierre (M), kommunstyrelsens vice ordförande

Pia-Maria Johansson (Lpo), kommunstyrelsens andre vice ordförande

Inlägget Missförstånd skapar onödig oro kring TNT-fabriken dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Svar på motion 10/2024 om elektronisk skylt för marknadsföring

admin4 — Thu, 25 Jun 2026 09:25:16 +0000

Det är de små vinsterna som gör stora förändringar.
Läs nedan:

Tjänsteskrivelse – svar på motion 10/2024 om
elektronisk skylt för marknadsföring

Förslag till beslut
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunfullmäktige besluta
att bifalla motionen.

Sammanfattning
Nora har precis som motionen beskriver ett antal olika populära evenemang under
ett år. Vissa av dem arrangeras av Nora kommun, men de flesta arrangeras av
föreningar eller olika företag och konstellationer. Idag informeras dessa via olika
kanaler, allt från annonsering i lokal media till arrangörens egna digitala medier på
webbsidor och sociala medier.

En elektronisk marknadsföringsskylt skulle vara en del av Nora kommuns
marknadsföringskanaler och ett eventuellt inköp och användning måste vara i linje
med Nora kommuns strategiska marknadsföringsinsatser som ska framgå av
marknadsplanen.

Majoriteten ställer sig ändå positiv till att utreda kostnaden för en elektronisk
marknadsföringsskylt vid infarten av Nora för att få en bättre bild av
förutsättningarna.

Delgivning av beslut
Kommundirektör

Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse – svar på motion 10/2024 om elektronisk skylt för marknadsföring

Konsekvenser
Beslutet bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser.

Joel Larsson
Kansli- och säkerhetsskyddschef

Inlägget Svar på motion 10/2024 om elektronisk skylt för marknadsföring dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Tema – Dammar

Pia-Maria Johansson — Thu, 21 May 2026 09:26:17 +0000

Det talas ofta och vitt och brett bland sportfiskarna om behovet av ”återställning av våra fria vatten”.
I svensk miljöpolitik har fiskvandring blivit ett nästan magiskt ord – en självklar symbol för ekologisk återställning. Men varken EU:s vattendirektivet eller Weser-domen ger fiskvandring företräde framför andra kvalitetsfaktorer.

Direktivet kräver tvärtom att alla faktorer vägs lika, och att förbättring i en faktor aldrig får ske på bekostnad av försämring i en annan. EU-rätten finns ingen rätt att förstöra fungerande vattenmiljöer i återställningens namn.

Men finns det alternativ till att riva ut våra dammar?
Vi menar det. Vi menar att ett bra alternativ till att riva ut dammar som kan bidra till vår fossilfria utveckling är att bygga fiskvägar eller faunavägar som de numer heter
Nedan kan du se en väg som byggts i vår region 2019 i Rällsö Lindesberg

Enligt Weser- domen (C-461/13) är det tvärtom : varje försämring av nuvarande ekologisk status är förbjuden.
Det är den rättsliga kärnan i Weser-domen (C-461/13) – ett avgörande som Sverige ännu inte tillämpar fullt ut, kanske för att den kan förändra hela förutsättningen för den förda vattenpolitiken.

Att riva en damm för att öppna fiskpassage kan därför inte betraktas som en miljöförbättring om det samtidigt leder till torrlagda våtmarker, förlust av häckningsbiotoper eller minskad kolinlagring.

En sådan åtgärd är i direktivets mening en försämring och kräver därför en formell artikel 4.7-prövning.

Vad som räknas som försämring
Vattendirektivets försämringsförbud – en absolut regel
När muddring blev prejudikat för allt
Är fri fiskvandring alltid en förbättring?
Den rättsliga konsekvensen av artikel 4.7-prövningen
Länsstyrelsernas tolkning – ett systematiskt fel
Förhållandet till annan EU-rätt
Den svenska paradoxen
När rättsstaten möter miljöideologin
Nationella villkor och EU-rättens gräns
När andra arter trycks ut eller försvinner
12 Artfattigare miljöer är förbjudna

Bilaga 5 anger tre typer av kvalitetsfaktorer: biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska. De sistnämnda omfattar flödesregim, vattendjup, strandstruktur och hydrologisk kontinuitet.
När en damm rivs eller en sjö sänks förändras just dessa faktorer: vattenståndet sjunker, strandzonen torkar, sediment frigörs och hela biotopen byts ut. I direktivets mening är detta en hydromorfologisk försämring, oavsett att syftet kallas “miljöförbättring”.

EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) är inte en programförklaring utan bindande rätt. Artikel 4.1 a föreskriver att medlemsstaterna ska förhindra försämring av alla ytvattenförekomsters status och samtidigt skydda och förbättra dem för att uppnå minst god status.
Försämringsförbudet gäller omedelbart – det är en rättslig plikt i varje beslut som berör vatten. Domstolen i Luxemburg slog i Weser fast att regeln gäller även individuella projektbeslut. Om en åtgärd försämrar någon kvalitetsfaktor får den bara tillåtas efter särskild prövning enligt artikel 4.7. Direktivet skapar därmed en skyldighet, inte en rekommendation.

Bakgrunden var att Tyskland ville muddra floden Weser. EU-domstolen fick frågan om en försämring kunde tolereras om helheten ändå förbättrades. Svaret blev ett kategoriskt nej. En försämring av statusen inträffar så snart en kvalitetsfaktor enligt bilaga 5 försämras med en klass.
Ett projekt som kan försämra statusen får endast godkännas om villkoren i artikel 4.7 är uppfyllda. Med dessa ord gjorde domstolen direktivet till en individuell rättsnorm. Varje parameter räknas, och varje försämring kräver en formell undantagsprövning.

Fri fiskvandring är inte automatiskt en förbättring. Fri fiskvandring kan förbättra fiskfaunan, men om åtgärden samtidigt försämrar hydromorfologin – genom sänkt vattennivå, torrläggning eller förlust av våtmarker – är den juridiskt sett en försämring. Ekologiskt kan den också slå ut arter anpassade till lugnvattenmiljöer och minska mångfalden.
En åtgärd räknas därför som förbättring endast om den höjer den totala statusen utan att någon faktor försämras. Hur ofta sksulle man få man den

Artikel 4.7 tillåter försämring endast om fyra kumulativa villkor uppfylls och bevisas av staten eller verksamhetsutövaren:
· tvingande allmänintresse
· inga bättre alternativ
· proportionerlighet
· och kompensation.
Bevisbördan ligger helt på den som driver projektet. Saknas en uttrycklig 4.7-prövning är beslutet oförenligt med EU-rätten och kan ogiltigförklaras. Trots detta genomförs i Sverige nästan inga formella 4.7-prövningar. Dammrivningar rubriceras närmast automatiskt som miljöförbättrande och faller därmed bort från analysen – en praxis som direkt underminerar direktivets ekvationen att gå ihop när en damm rivs ut?

Länsstyrelserna tolkar ofta lagen fel när de antar att fri fiskvandring alltid innebär förbättring. Genom att inte bedöma de negativa hydromorfologiska effekterna – torrläggning, förlust av våtmarker, sänkta kolsänkor – bryter de mot skyldigheten till integrerad statusbedömning enligt artikel 4.1 a. De underlåter även att tillämpa artikel 4.7, vilket utgör ett rättstillämpningsfel. När länstyrelserna betraktar fiskvandring som en automatisk förbättring och låter bli att pröva motsatta effekter, handlar de i strid med EU-rättens lojalitetsplikt enligt artikel 4.3 FEU.

Försämringsförbudet korsar flera direktiv. Fågeldirektivets artikel 3 kräver att medlemsstaterna bevarar befintliga biotoper, häckningsplatser etc– vilket betyder att dammrivning som förstör våtmarker med sådant innehåll kan stå i konflikt med båda direktiven.

I svensk praxis behandlas utrivningar som självklart goda. Domstolar konstaterar att åtgärden förbättrar fiskvandring och stoppar där.
Men när sjöar sänks och våtmarker torrläggs förloras de strandekosystem som miljöbalken och EU-rätten uttryckligen ska skydda. De nya flodfårorna klassas ändå som framsteg, trots att direktivets kriterier visar motsatsen.
Försämringsförbudet korsar flera direktiv. Fågeldirektivets artikel 3 kräver att medlemsstaterna bevarar befintliga biotoper, häckningsplatser etc– vilket betyder att dammrivning som förstör våtmarker med sådant innehåll kan stå i konflikt med båda direktiven.
När strandbiotoper torrläggs förloras inte bara livsmiljöer utan också kolsänkor. Naturvårdsverket beräknar att dränerade våtmarker släpper ut omkring elva miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. En avsänkning som blottlägger sjöbotten är därför en fysisk försämring av vattenförekomstens funktioner – och ett klimatmässigt bakslag.
Det som kallas rewilding – att återföra vattendrag till ett naturligt tillstånd – förändrar inte rättens logik. Vattendirektivet gör ingen skillnad på motivet bakom en försämring. Oavsett om den sker för kraftproduktion eller naturvård måste varje åtgärd som försämrar en kvalitetsfaktor prövas enligt artikel 4.7. Utan sådan prövning blir rewilding en politisk etikett – inte en rättsligt godtagbar miljöåtgärd.

Efter Weser-domen borde rättsläget ha stått klart: varje försämring kräver en uttrycklig artikel 4.7-prövning. Trots detta har den svenska vattenförvaltningen utvecklats i motsatt riktning. Genom den Nationella planen för moderna miljövillkor (NAP) har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fastställt standardiserade krav på fria vandringsvägar och i vissa fall utrivningar.
Myndighetens avsikt har varit att påskynda miljöanpassningen, men dessa villkor behandlas som generella förbättringsåtgärder, utan att deras konsekvenser för andra kvalitetsfaktorer prövas. En utrivning som leder till torrläggning av våtmarker, sänkta kolsänkor eller förlorade häckningsbiotoper betraktas fortfarande som en miljöåtgärd, fastän den enligt direktivets ordalydelse är en försämring. Saknas mekanism för 4.7-prövning blir hela NAP-systemet sårbart.
HaV:s föreskrifter kan vara vägledande men får inte ersätta den prövning som direktivet kräver.
Om utrivningar sker enbart med hänvisning till NAP:s schablonvillkor utan individuell bedömning, saknar besluten rättslig bärighet enligt EU-rätten. Domstolar som godtar sådana villkor utan att begära 4.7-prövning riskerar därmed att medverka till ett strukturellt fördragsbrott.

Utrivning av dammar och avsänkning av vattennivåer innebär inte enbart förändringar av hydrologi och morfologi, utan också av den biologiska sammansättningen i vattenförekomsten.

Medan strömlevande arter som öring och harr eventuellt kan gynnas, drabbas de svagsimmande och stationära arterna — såsom mört, sutare, sarv, löja, gädda och abborre — särskilt hårt.
Dessa arter är ofta beroende av lugnvatten, vegetation och stabila vattennivåer för lek och uppväxt.
När dammar rivs ut och vattenflödet ökar försvinner dessa miljöer. Vegetationsbälten torkar ut, lekbottnar blottläggs och skyddade uppväxtområden ersätts av strömmande vatten med låg temperatur och hög fluktuation. De ekologiska konsekvenserna blir i många fall permanenta habitatförluster, inte övergående störningar.

Lokala populationer slås ut och återetableras sällan, eftersom de nya förhållandena saknar substrat, vegetation och värmebalans.
Forskning från svenska utrivningar visar att småfiskar och yngel ofta minskar kraftigt under flera år efter utrivning och att den totala artsammansättningen blir mer homogen.

Ekosystemet förskjuts från mångrikt stilla vatten till färre arter i strömmande biotoper, med förlust av biologisk mångfald som följd.Ur rättslig synvinkel innebär detta en försämring av biologiska kvalitetsfaktorer enligt bilaga 5 till vattendirektivet och 5 kap. 2 § MB.

När antalet arter minskar, funktionella habitat försvinner och näringsväven förenklas, kan den ekologiska statusen inte anses förbättrad — även om vissa arter gynnas.

EU-domstolen betonade i Weser att en förbättring av en kvalitetsfaktor inte får ske till priset av försämring av en annan, såvida inte undantaget i artikel 4.7 tillämpas. Detta innebär att en utrivning som försämrar livsvillkoren för svagsimmande arter, våtmarksfauna eller växtsamhällen måste prövas enligt artikel 4.7.
Att låta fiskvandringens intresse ensamt motivera en åtgärd är inte förenligt med direktivets krav på helhetsbedömning och proportionalitet.
Även enligt 2 kap. 3 § MB ska hänsyn tas till biologisk mångfald och ekologiska samband. Om åtgärden leder till att hela artgrupper förlorar sina livsmiljöer, utan att motsvarande miljönytta påvisas, föreligger en otillåten försämring. Detta gäller särskilt eftersom dammar och lugnvatten ofta fungerar som refugier vid lågvatten och som buffertar mot klimatvariationer.
Ett enskilt fokus på fria vandringsvägar riskerar därför att ersätta komplexa ekosystem med ekologiskt enklare, artfattigare miljöer. Det är en förändring av samma dignitet som de skador miljöbalken syftar till att förhindra.

För att en sådan åtgärd ska vara förenlig med EU- och svensk rätt krävs därför att staten uttryckligen visar — och dokumenterar — att de samlade ekologiska och samhälleliga fördelarna överväger dessa förluster.

Inlägget Tema – Dammar dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Den inställda vargjakten – Ett bestlut långt från verkligheten

admin4 — Thu, 30 Apr 2026 09:51:26 +0000

Beslutet att stoppa vargjakten framstår som ett skolexempel på hur juridik och politik kan fjärma sig från vardagens realiteter. Att ett regeringsbeslut kan upphävas på grund av bristande bevisföring – trots år av erfarenhet, statistik och konsekvenser på marknivå – är inte bara märkligt. Det är djupt problematiskt.

För djurbönder är detta inte en abstrakt juridisk fråga. Det handlar om förlorade djur, ökad psykisk press och minskad framtidstro.

Viltskador och rovdjursangrepp är redan i dag ett påtagligt hot mot matproduktionen, särskilt i betesintensiva områden. När politiken inte förmår skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för samexistens mellan rovdjur och lantbruk, blir konsekvensen färre betesdjur, igenväxande landskap och ökat importberoende.

Att värna biologisk mångfald är viktigt. Men hållbarhet måste rymma mer än artbevarande i isolering. Den måste också omfatta levande landsbygder, konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och rimliga villkor för dem som varje dag tar ansvar för djur och marker. Utan politiskt mod och praktisk verklighetsförankring riskerar beslut som detta att underminera både förtroendet för förvaltningen och möjligheten till en långsiktigt hållbar rovdjurspolitik.

Inlägget Den inställda vargjakten – Ett bestlut långt från verkligheten dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

VA-taxa Fullmäktige 22/10 – Ett tack

Pia-Maria Johansson — Thu, 20 Nov 2025 09:52:06 +0000

På senaste kommunfullmäktige fattade kommunen beslut om ny VA-taxa. Förslaget från majoriteten i kommunstyrelsen var att höja den med 9%. Landsbygdspartiet oberoende yrkade på endast 4 % i höjning, vilket avslog sav majoriteten.

När ärendet sedan kom till kommunfullmäktige föreslog plötsligt majoriteten 4%.

Det tackar vi för

Vi lade också tre ledamotsinitiativ

Gustavsbergs Naturistcamping

Återta uppsägning av arrendeavtal

Alntorps Ö

Utred luckhuggning och gallring

Nya Karlsängskolan

Ställ ut umarellbänkar

Inlägget VA-taxa Fullmäktige 22/10 – Ett tack dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

TNT-fabriken, KF 22/10-25

Pia-Maria Johansson — Thu, 06 Nov 2025 09:00:53 +0000

På senaste kommunfullmäktige 22/10-25 rörande ärendet att trafikverket ska göra en vägplan yrkade LPo följande tillägg. Våra tilläggsyrkande röstades ner, varför vi även gjorde en skriftlig reservation. Ni ser yrkanden och reservation nedan.

”Tilläggsyrkande

att det i bankgarantin finns en klausul, så kallad on demand-garanti, där kommunen har rätt att kräva ut garantibeloppet utan att styrka motpartens avtalsbrott.

att kommunen ser positivt på att mötesfickor för tung trafik anläggs längs väg 742, men bedömer att dessa bör lokaliseras endast i riktning norrut mot väg 244 för den tunga trafiken.

Vidare bör Trafikverket utreda möjligheterna att dra om vägen på vissa delsträckor, bland annat vid infarten från 244 till 742 samt infarten till verksamhetsområdet för att minimera påverkan på närboende samt reducera störningar från tung trafik.

Väg 742 bör söderut beläggas med förbud för tung trafik”

Reservation beslut KS2025-756 taget vid Nora kommunfullmäktige 2025-10-22

Undertecknade reserverar sig mot beslutet att avslå tilläggsyrkandet om att kommunen i avtalet till Trafikverket och i exploateringsavtalet med Sweden Balistic ska framföra synpunkter på lokaliseringen av mötesfickor och vägdragning längs väg 742, samt begränsning av tung trafik söderut mot väg 243

Skälet till reservationen är att kommunen bör framföra vikten av att ta hänsyn till närboendes trygghet och livsmiljö.

Även om det är trafikverket gör vägplan för hela sträckan 742 bör kommunen framföra vikten av att endast göra mötesfickor för tung trafik norrut mot väg 244, för tung trafik. Vidare bör Trafikverket uppmanas att utreda möjligheten att justera vägdragningen på vissa delsträckor där, framför allt vid infarten till 742 samt infart från 742 in mot området Detta för att minska buller och andra störningar från tung trafik. Då blir påverkan på boende mindre omfattande.

Vidare är det vår bestämda uppfattning att mötesfickor för att möjliggöra tung trafik söderut mot väg 243 är direkt olämpligt utifrån vägens kupering, närhet till sjön, boenden samt hur den idag är dragen. Tung trafik på denna sträckning bör beläggas med förbud.

En sådan skrivning hade stärkt kommunens roll som företrädare för de boendes intressen och gett ett tydligare underlag till Trafikverket i den fortsatta planeringsprocessen.

Landsbygdspartiet oberoende (e-signering/ alt underskrift)

Pia-Maria Johansson Arne Vaatho

Bo Henriks Bengt Magnusson

Anna Berggren

Inlägget TNT-fabriken, KF 22/10-25 dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Frågor och Svar – Cloudberry och Christian Steinbeck

Pia-Maria Johansson — Thu, 09 Oct 2025 09:20:47 +0000

Inlägget Frågor och Svar – Cloudberry och Christian Steinbeck dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Folkomröstning rörande vindkraftsetablering 9e november

Pia-Maria Johansson — Thu, 09 Oct 2025 08:47:25 +0000

Förtidsröstning från den 1a november och bokbussen kommer att fungera för de som önskar rösta ute i våra byar utan att åka in till stan.

LPo står helt bakom följande inlägg från ”Skona Nora och motvind Norrmogen”.

Här kan kan du även se den mätning som professor Ken Mattson från Uppsala universitet gjort med hjälp av ljudsimuleringsverktyget Sound Sim 360 som mäter både decibel såväl som infraljud.

Läs inlägget här: https://skonanora.se/vindkraftsbuller-uppsala-universitet.html

Landsbygden ska inte betala priset för ogenomtänkt energipolitik

Vindkraftsutbyggnaden drivs idag mer av politiska mål än av tekniskt och ekonomiskt förnuft. De klagomål gällande minskad utbyggnadstakt vindkraftsföretagen framför i sin text beror snarare på drastiskt minskad lönsamhet på redan tillståndsgivna projekt, på en ekonomisk verklighet där nämnda vindkraftsföretag inte gör samma vinst som tidigare än något annat.

Det handlar inte om klimat – det handlar om makt. En centralisering av vinster, medan förstörd natur, fragmenterade skogar förenat med buller och blinkande hinderljus tvingas på som leder landsbygdens människor som med kraftigt försämrad livsmiljö även straffas med fallande fastighetsvärden.

Självklart ska vindkraften fortsatt miljöprövas – men lika självklart ska också folkligt motstånd tas på allvar. Invändningar ska inte ignoreras till förmån för ekonomiska fördelar för kommuner som kör över sina invånare. Folkligt motstånd visar att vi fortfarande har en livskraftig demokrati med pålästa, engagerade invånare som genomskådat och ifrågasätter ensidigt fokus på väderberoende elproduktion. I en allt mer väderinstabil framtid, där årstider suddas ut och förutsättningar för ett tryggt liv, trygg matproduktion minskar behöver samhället bygga pålitliga robusta system för att möjliggöra ökad elanvändning och på så vis nå uppsatta klimatmål.

Sverige är redan en av Europas största exportörer av el – och har mycket låg andel fossil produktion. Problemet är alltså inte mängden el, utan bristen på stabilitet, överföring och styrbarhet. Det som avgör elsystemets funktion är inte hur många TWh vi har möjlighet att producera under gynnsamma förhållanden, utan vilken effekt som kan garanteras varje sekund. Det kräver robusta nät, stödtjänster och teknik som fungerar även när det är mörkt och vindstilla.

Att tro att detta löses genom att placera ut väderberoende turbiner i Bergslagens skogar är både tekniskt naivt, förödande för den biologiska mångfalden och djupt odemokratiskt.

Om ökad elanvändning ska bli en realitet i framtiden, måste utbyggnaden av elkraftproduktionen bygga på respekt för människor, leveranssäker effekt och långsiktig balans – inte på förenklade löften och överkörda lokalsamhällen.

Inlägget Folkomröstning rörande vindkraftsetablering 9e november dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Dags för ny budget

Pia-Maria Johansson — Thu, 17 Jul 2025 08:17:30 +0000

Landsbygdspartiet Oberoende och Norapartiet vill se en hållbar utveckling i Nora – där vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter.

För att nå målet om 13 000 invånare måste Nora marknadsföras som en trygg småstad med bra skolor, små barngrupper och ett aktivt föreningsliv. Utbyggda detaljplaner och VA måste leda till fler bostäder, särskilt större bostäder för barnfamiljer och ett trygghetsboende i centrum.

Vi behöver tydliga, mätbara mål. Tekniska nämndens äskanden har tidigare inte nyttjats och kostnader har överskridits – det är ohållbart. Trots att budgetprocessen tidigarelagts för att möjliggöra verkställighet, fungerar det inte som tänkt. Att nu begära tvåårsbudgetar ser vi inte som en lösning.

LÄS VÅRT
BUDGETFÖRSLAG HÄR

Inlägget Dags för ny budget dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Svar på motion om att införa en bygdepeng

Pia-Maria Johansson — Thu, 05 Dec 2024 09:54:53 +0000

Sammanfattning

Pia-Maria Johansson (LPo) överlämnade den 28 februari 2024 en motion till
kommunfullmäktige om att införa en bygdepeng. Förslagsställaren föreslår i
motionen:

att ge kommundirektör i uppdrag att arbeta fram villkor för bygdepeng.
att pengar snarast avsätts i budget för bygdepeng.

Kommunledningskontorets bedömning

Det finns idag regelverk för bidrag till föreningslivet inom områden som fritid,
idrott, kultur, socialtjänstrelaterad verksamhet och lovaktiviteter, men inget för
byalag eller hembygdsföreningar.

För att kommunen ska kunna införa ett eventuellt stöd för byalag eller
hembygdsföreningar krävs först ett regelverk som tydligt anger hur kommunens
skattepengar ska användas för dessa ändamål.

Som en del i arbetet med att skapa en rättvis och transparent bidragsstruktur för
föreningar pågår en översyn av kommunens bidrag inom kultur och fritid.
Eventuella bidrag till byalag och hembygdsföreningar kommer att beaktas i
översynen, som beräknas vara klar efter årsskiftet 2025. Översynen ska leda till
förslag om att ta fram nya riktlinjer för föreningsstödet.

Kommunledningskontoret bedömer därmed att motionen kan anses besvarad,
eftersom beslut om stöd till byalag och hembygdsföreningar kommer att tas när
översynen är färdig.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar
att anse motionen besvarad.

Beslutsunderlag
Motion 3/2024

Christina Landoff
Kommundirektör

Joel Larsson
Kommunsekreterare

Inlägget Svar på motion om att införa en bygdepeng dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.