Samtidigt och i avvaktan på dessa beslut från domstol, bland annat beträffande detaljplanen, VA-ledningen och trafikplanen vill vi bemöta några av de uppgifter som florerar och oroar.

I diskussionen har en missuppfattning uppstått som handlar om i vilket tempo som utredningen av platsen för lokaliseringen har genomförts.

Kommunen genomförde under drygt ett och ett halvt år en omfattande lokaliseringsutredning. (under åren 2023 – 2024) Den gav en bred och aktuell kunskap om infrastruktur och skyddsområden inom kommunen. När företaget presenterade sina kriterier kunde därför dessa matchas mot redan utredda förhållanden.

Ibland hävdas att både miljötillstånd och trafiklösningar måste vara helt klara innan kommunen kan ta fram eller anta en detaljplan.

Den första processen är kommunens planarbete. Vilket skedde i december 2024. Efter ett planbesked börjar kommunen arbetet med att ta fram en detaljplan. Detaljplanen har hanterats enligt plan- och bygglagen. Under detta arbete görs olika utredningar, till exempel om vatten och avlopp, dagvatten, naturvärden och trafik. Trafikfrågor prövas tillsammans med Trafikverket. Syftet är att utreda om platsen är lämplig och hur området kan planeras.

Den andra processen är miljöprövningen enligt Miljöbalken, där miljöpåverkan och villkor för verksamheten prövas, ofta av Mark- och miljödomstolen. 

Miljöprövningen har skett enligt miljöbalken i Mark- och miljödomstolen, där helheten – inklusive transporter och skyddsåtgärder – bedömdes.

Den tredje processen gäller trafik. Om statliga vägar påverkas kan Trafikverket behöva ta fram en vägplan. Transportfrågan är central. I det initiala arbetet föreslogs att endast göra en vägutredning, i syfte att minska åtgärderna på väg 742. Utredningen föreslog sju mötesfickor mellan Nor och Fogdhyttan där 742 ansluter till väg 244. Ambitionen är att leda tunga transporter så att de inte passerar genom Fogdhyttan i onödan. När trafikverket tagit del av helheten har de istället landat i att de vill utreda hela sin väg, detta bl.a. eftersom att hela vägen idag är tillåten för farligt gods och tunga transporter.
Kommunen och företaget å andra sidan har önskat förbjuda farligt gods transporterna över gamla viker och istället föreslagit ett förbud mot farligt gods i gamla viker på väg 742. Ett ärende som länsstyrelsen nu arbetar med.

Ovan är inte en uppdelning för att undvika helhet – det är så det svenska prövningssystemet är uppbyggt. I större projekt pågår dessa tre processer ofta parallellt och påverkar varandra. Det är också viktigt att komma ihåg att en detaljplan inte innebär att byggnation automatiskt får ske. För att ett projekt ska kunna genomföras krävs både en antagen detaljplan, ett miljötillstånd och – om statlig väg berörs – en fastställd vägplan. Först därefter kan man säga om företaget kan komma igång med sin produktion eller ej.

Vatten och Vikern och rödslam
När det gäller VA-frågan planeras ingen sprängning eller grävning i Vikern. Ledningar i vatten är en etablerad metod och omfattas även den av tillståndsprövning. Utsläppsvillkor är reglerade. Rödslam/rödvattenslam ska transporteras bort och omhändertas enligt upprättat avtal mellan Swebal och dess underentreprenör.

Kemikalier och transporter

Kemikalietransporter till fabriken ska inte gå förbi Gyttorps skola utan kommer via väg 244 från Mälardalen. Den färdiga produkten är extremt “trög” och därav även säker att transportera på väg, vilket vi förstått att de med kunskap är överens om.

Vi har respekt för att människor kan ha olika uppfattningar i sakfrågan. Samtidigt är det viktigt att diskussionen bygger på hur lagstiftning och prövningsprocesser faktiskt fungerar. 

Vi som skriver denna insändare representerar olika partier och olika ideologiska utgångspunkter. I många frågor tycker vi olika. Men i denna fråga har vi valt att ta ett gemensamt ansvar eftersom vi menar att Noras framtid förtjänar ett brett samarbete över partigränserna. Vi har förtroende och tillit till att den myndighetsutövning som har skett följer relevant lagstiftning och regler för säkerhet och miljö.

Vi välkomnar de överprövningar som nu sker.

För oss handlar detta ytterst om Noras framtid att skapa möjligheter för människor att bo, arbeta och leva i vår kommun även i framtiden. 

Mikael Wahlberg (S), Kommunstyrelsen ordförande

Dan Pierre (M), kommunstyrelsens vice ordförande

Pia-Maria Johansson (Lpo), kommunstyrelsens andre vice ordförande

Inlägget Missförstånd skapar onödig oro kring TNT-fabriken dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Tjänsteskrivelse – svar på motion 10/2024 om
elektronisk skylt för marknadsföring

Förslag till beslut
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunfullmäktige besluta
att bifalla motionen.

Sammanfattning
Nora har precis som motionen beskriver ett antal olika populära evenemang under
ett år. Vissa av dem arrangeras av Nora kommun, men de flesta arrangeras av
föreningar eller olika företag och konstellationer. Idag informeras dessa via olika
kanaler, allt från annonsering i lokal media till arrangörens egna digitala medier på
webbsidor och sociala medier.

En elektronisk marknadsföringsskylt skulle vara en del av Nora kommuns
marknadsföringskanaler och ett eventuellt inköp och användning måste vara i linje
med Nora kommuns strategiska marknadsföringsinsatser som ska framgå av
marknadsplanen.

Majoriteten ställer sig ändå positiv till att utreda kostnaden för en elektronisk
marknadsföringsskylt vid infarten av Nora för att få en bättre bild av
förutsättningarna.

Delgivning av beslut
Kommundirektör

Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse – svar på motion 10/2024 om elektronisk skylt för marknadsföring

Konsekvenser
Beslutet bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser.

Joel Larsson
Kansli- och säkerhetsskyddschef

Inlägget Svar på motion 10/2024 om elektronisk skylt för marknadsföring dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Detta avslogs.

Pia-Maria berättar mer:

Även vårat ledamotsinitiativ om att dra tillbaka beslutet att stänga Sparvugglan röstades i förra veckan ner i Bildningsnämnden

Ska vi följa Skolverkets riktlinjer och ha mindre barn i våra barngrupper behöver vi fler avdelningar – inte färre.

För oss är detta en viktig kärnfråga och inte bara ”snacka om att minska barngrupperna” Får vi mer att säga till om efter valet så kommer vi att driva frågan.

Läs hela Ledamotsinitiativet här

Vi har också ställt en enkel fråga kring byggnationen av nya skolan. Nyligen var det ett möte på Nora stadshotell där kommunen bjöd in lokala företagare för att kunna vara med och bygga skolan. Nu är vi nyfikna på hur många som lämnade intresse av att vara med och hur många som kommer få vara med och bygga skolan. Vi får svar på fullmäktige 3e juni.

En annan fråga är tillämpningen av regler för gårdsförsäljning. Läs mer i vår fråga till miljönämnden som kommer upp på nästa fullmäktige 3e juni

Du kan läsa interpellationen och frågan i sin helhet här

Inlägget Kommunstyrelsen 20e maj antog man riktlinjer för föreningsstöd dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Direktivet kräver tvärtom att alla faktorer vägs lika, och att förbättring i en faktor aldrig får ske på bekostnad av försämring i en annan. EU-rätten finns ingen rätt att förstöra fungerande vattenmiljöer i återställningens namn.

Men finns det alternativ till att riva ut våra dammar?
Vi menar det. Vi menar att ett bra alternativ till att riva ut dammar som kan bidra till vår fossilfria utveckling är att bygga fiskvägar eller faunavägar som de numer heter
Nedan kan du se en väg som byggts i vår region 2019 i Rällsö Lindesberg

Enligt Weser- domen (C-461/13) är det tvärtom : varje försämring av nuvarande ekologisk status är förbjuden.
Det är den rättsliga kärnan i Weser-domen (C-461/13) – ett avgörande som Sverige ännu inte tillämpar fullt ut, kanske för att den kan förändra hela förutsättningen för den förda vattenpolitiken.

Att riva en damm för att öppna fiskpassage kan därför inte betraktas som en miljöförbättring om det samtidigt leder till torrlagda våtmarker, förlust av häckningsbiotoper eller minskad kolinlagring.

En sådan åtgärd är i direktivets mening en försämring och kräver därför en formell artikel 4.7-prövning.

Inlägget Tema –  Dammar dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

För djurbönder är detta inte en abstrakt juridisk fråga. Det handlar om förlorade djur, ökad psykisk press och minskad framtidstro. 

Viltskador och rovdjursangrepp är redan i dag ett påtagligt hot mot matproduktionen, särskilt i betesintensiva områden. När politiken inte förmår skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för samexistens mellan rovdjur och lantbruk, blir konsekvensen färre betesdjur, igenväxande landskap och ökat importberoende.

Att värna biologisk mångfald är viktigt. Men hållbarhet måste rymma mer än artbevarande i isolering. Den måste också omfatta levande landsbygder, konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och rimliga villkor för dem som varje dag tar ansvar för djur och marker. Utan politiskt mod och praktisk verklighetsförankring riskerar beslut som detta att underminera både förtroendet för förvaltningen och möjligheten till en långsiktigt hållbar rovdjurspolitik.

Inlägget Den inställda vargjakten – Ett bestlut långt från verkligheten dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Det finns i dag ett brett forskningsstöd för att personalens närvaro, utbildningsnivå och arbetsvillkor påverkar barnens trygghet och lärande. Studier visar att mindre barngrupper (under 15 barn) och tillräcklig personaltäthet leder till högre kvalitet, bättre arbetsmiljö och en mer likvärdig förskola (*1.).

Ju fler barn per personal det är i en barngrupp desto svårare blir det för personalen att hinna med och kunna erbjuda trygghet för barnen, vilket bland annat framkommit i en granskning som Skolinspektionen gjorde 2016 (*2).

Studier har även visat att stora barngrupper ökar barnens stressnivå, framför allt för de yngsta barnen (*3)

Vidare finns också studier på just stresshormon och hur det påverkar små barn över tid, samtidigt som de tre första åren är de viktigaste åren för hjärnans utveckling (*4).

Därav finns Skolverkets rekommendationer på max 12 barn (1-3 år) och max 15 barn (4-6 år). Är det blandade åldersgrupper är det max 12 barn som gäller enligt rekommendationerna.

Socialdemokraterna skriver ”Debatten om förskolan i Nora har till stor del handlat om siffror. Antal barn, avdelningar och prognoser. Men bakom varje siffra finns barn – och deras varda

Men som Socialdemokrater själva så ofta gärna poängterar: ”Det gäller att hålla flera tankar i huvudet samtidigt”. Antal barn, avdelningar, personaltäthet och prognoser framåt är måttstockar för både barnens och personalens mående. Det gör det ju således svårt att bortse från siffrorna. Även om vi förstår att majoriteten inte vill prata konkreta siffror när de inte är till deras fördel.

Socialdemokraterna skriver i sitt svar att det inte är jämförelsen med andra kommuner som är målet men stoltserar samtidigt med att vi har mindre barngrupper än genomsnittet i Sverige (vilket dessutom inte stämmer i de kommunala förskolorna (*5).

Vidare skriver Socialdemokraterna i sitt svar att de vill ”fortsätta arbeta för mindre barngrupper och bättre bemanning” för att i nästa stycka meddela att det inte finns pengar till det, att staten behöver betala den satsningen.

Nej, vi kommer nog inte längre i det här, vi tycker helt enkelt olika, så Socialdemokraterna har nog rätt i att debatten får sluta här.

Hur som helst: Vi i LPO vill följa Skolverkets riktlinjer med de siffror som kommer med dem. Vi planerar för detta i kommunens budget.

Landsbygdspartiet Oberoende

Referenser:

*1 Vetenskapsrådet ”En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer (2015 s.11)

*2 Skolinspektionen. Trygghet och lärande för barn under 3 år – en ögonblicksbild av förskolans vardag. (2016).

*3 T.ex. P- Wiliams, I.Praming Samuelsson & S. Sheridan. Barngruppens storlek I förskolan; konsekvenser för utveckling och kvalitet, s.56.

*4 James Heckman

*5 Jämföraren – Kolada

Inlägget Slutligt svar gällande storleken på barngrupper i förskolan dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Vi är som bekant en stad med förmånen att ha vackra vyer vart vi än vänder blicken.

Vi är en stad med förmånen att kunna erbjuda många villor, villor där många av våra äldre idag bor.

Vi är en stad där man, även utan möjligheten till villa, många gånger har trädgård och kan gå ut och känna gräset under fötterna.

Vad är det som får majoriteten att tro att vår stads äldre plötsligt skulle vilja bo flera våningar upp, utan vackra vyer eller möjligheten till att ta sig ut utan assistans?

Vore det inte på sin plats med en fråga till den målgrupp som är tilltänkt Rosen? Då i en mer omfattande, rimligtvis anonym, undersökning. Målgruppen som skulle bli så otroligt många procent fler mellan 2015 – 2030 och som därmed nu borde vara ett betydande antal med relevanta åsikter. Är bygget önskvärt? (För den som missat; ett fyra våningar högt hus i parken nedanför vårdcentralen) Eller är platsen bättre lämpad att bebygga med särskilda boende (äldreboenden) i markplan med möjligheten att känna gräs under fötterna. Och trygghetsboende på ett par övre våningar, för personer som då också kan nyttja närheten till stan? Det skulle, tror vi, utgöra ett stort värde för alla de äldre som vill bo själva men ha lite mer hjälp och service samt en gemensam matsal att äta i. Vi i i Lpo Nora föreslår att man:

• Ritar om byggnaden så att den blir lägre och i enlighet med Noras trästadskärna. Det stämmer med majoriteten av den arkitektur vi har i Noras stadskärna och som vi vill värna om.
• Blanda bebyggelse av särskilda boenden och trygghetsboende i stora delen av Rosen.
• Behåller Tullbackagårdens äldreboende som det ser ut idag med samma antal platser (runt 60 till antalet) istället för att lägga ytterligare pengar på att göra om de lokalerna till kommunadministration.

Alternativt bör majoriteten försäkra sig om att skattepengarna används till något som målgruppen önskar. Kostnaden på 45 miljoner kronor/ år blir ju extra tråkigt om bygget inte uppskattas (och fylls) så som majoriteten verkar så säkra på att det ska göras. Lite mer information om exakt hur Rosen är tänkt att finansieras hade också varit på sin plats.

Vi har ett ansvar att säkerställa att, om vi nu ska bygga på angiven plats, så måste vi se till att bygga för en målgrupp som vill bo där, på ett sätt som skapar värde för dem. Vackra omgivningar och en lättillgänglig trädgård har en betydande effekt både på den fysiska och på den mentala hälsan för äldre och ” behöver ingå som en naturlig del av vardagen för äldre”. (källa: Välkommen ut! Utemiljöns betydelse i boenden för äldre. | Demenscentrum och ”Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade”, Folkhälsoinstitutet) De ska då självklart inte sitta flera våningar upp utan möjlighet att ta sig ut. På övre plan tror vi i Lpo att det bör byggas för en målgrupp som själva kan ta sig ut och då även nyttja närheten till stan, men vi ser gärna att man frågar målgruppen vad de själva önskar. Vi är som bekant för en öppen och transparent medborgardialog.

Oavsett för eller emot bygget som det är planerat idag så är vi alla överens om att våra äldre är värda ett bra boende på ålderns höst. Är det verkligen rätt att ta den möjligheten ifrån dem? Utan att ens fråga först?

Sara Belicke (LPo)

Inlägget Har någon frågat vem som vill bo i Rosen? dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

I kommunstyrelsen 2026-04-15 presenterades en tjänsteskrivelse. Inriktningsbeslut omställning
Tullbackagården. Där man rev upp ett tidigare beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att planera
för ett trygghetsboende på Tullbackagården. Man gör det med hänvisning till den
lokalförsörjningsplan som togs fram 2024. Problemet med denna lokalförsörjningsplan är att Nora
kommuns mål utgör värdegrunden för de framtidsscenarion som redovisas i
lokalförsörjningsraporten.

Rapporten beskriver alltså det behov som finns när Nora kommun har en befolkning på 13 000
invånare. Kollar man på SCBs siffror över takten på befolkningsökning i Nora hamnar vi på helt
andra nivåer. Med anledning av ovanstående kan Nora dra på sig en kostnadskostym som vi inte
kommer kunna fylla ut.

Vi har redan i dag en för landet i snitt hög kommunalskatt. Hur ska det gå om beslut som tas på
politisk nivå är på helt felaktiga grunder. ca: 3000 fiktiva kommuninvånare.
Noras äldre behöver ett trygghetsboende. Vi befinner oss i en lågkonjektur och då tro att en privat
aktör ska komma oss till räddning är en förhoppning som nog inte är så trolig.
Noras yngsta invånare behöver mindre barngrupper i förskolan. Här har vi nu ett gyllene tillfälle
när barnen blir färre. Men då måste vi sluta lägga ner redan fungerande och befintliga
verksamheter.

Lpo har tidigare lagt fram ett förslag om att minska och projektera om det nya vårdboendet
Rosen. Förslaget var att minska Rosen med en våning och låter den inrymma både särskilda
boenden och trygghetsboenden. Även att behålla dom 60 platser i Tullbacken som i dag finns.
Lpo tycker det är dags att dra i handbromsen. Ta ansvar för den ekonomiska politiken och
koncentrera sig på kärnverksamheten och minska administrationen. Det kommer att bli svårt
att locka till inflytt genom höga kommunalskatter och va-taxor. Subventionerade tomter i
Stensnäs med skattebetalarnas pengar.

I dag har Nora en befolkningsmängd på 10 639 invånare. Om vi skulle vara väldigt
optimistiska kanske vi kan nå en siffra på 10 900 till 2030. Detta trots att utvecklingen
snarare pekar åt andra hållet.

Johan Doverud (Lpo)

Inlägget Vision… dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

Så är beslutet i kommunstyrelsen fattat om detaljplan för Timanshyttan 1:6 (Nor) Ärendet har rört upp mycket känslor, allt från att vi ej ska tillverka material till krigsindustri till olika miljöaspekter.

Kommunen har beslutat om en detaljplan för industri, inte specifikt för en TNT fabrik, även om vi alla vet att det är det som kommer etableras om tillstånd ges.

Ärendet om detaljplanen kommer upp för slutgiltigt beslut den 14:e februari.
Observera att samtliga frågor rörande tillstånd inte är kommunala frågor vilket innebär att om företaget inte skulle få tillstånd kan fabriken inte starta oavsett beslut om detaljplan. Samtidigt behövs ett beslut om detaljplan för att tillstånd ska prövas. De som tar beslut om tillstånd (säkerhet, väg, vatten etc.) är Länsstyrelsen, Trafikverket, MSB, Mark- & Miljödomstolen.

Läs Mark- och Miljödomstolens dom här – vilken är överklagad.

Vi har stor respekt för de känslor som en sådan här etablering väcker, särskilt när det gäller barns säkerhet, boendemiljö och långsiktiga värden.

Det är samtidigt viktigt att bemöta några av de farhågor som lyfts med saklig och verifierad information.

De synpunkter LPo haft rör vägen och Vikerns vatten då vi kunnat se riskerna. Vi har dock fått svar här, som i mångt och mycket minskar riskerna till mycket låga och låga. 

Länstyrelsen har tillstyrkt med vissa villkor kring tillstånd, Mark- & Miljödomstolen har också tillstyrkt med vissa villkor.

Vägen finns med i planbeskrivningen och det som diskuterats där är hur säkerheten ska höjas för de boende på 742:an.

Målet för oss har varit att beslut ska fattas på grundval av fakta, lagstiftning och långsiktigt ansvar – både för människor, miljö och lokalsamhälle.

För oss var därför Mark- & Miljödomstolens dom viktig inför beslutet som togs i kommunstyrelsen rörande detaljplanen. 

Några aspekter vi vill bemöta som varit frekvent förekommande är… 

• Avloppsvattnet från den planerade TNT-verksamheten är det viktigt att understryka att det, efter rening, kommer att hålla samma kvalitet som avloppsvatten från en vanlig villa. Utsläppskraven är mycket strikta och kontrolleras löpande. Avtal om detta skrivs med tekniska förvaltningen. Det finns inga tillåtna utsläpp som innebär risk för badvattenkvaliteten i Vikern eller för människors hälsa. 
• Risk för explosioner och tryckvågor baseras säkerhetsavstånden inte på hypotetiska katastrofscenarier, utan på detaljerade riskanalyser enligt svensk och europeisk lagstiftning. Bebyggelse på andra sidan sjön ligger utanför fastställda riskområden som du kan se i det underlag som finns.
  (Klicka för att förstora bilden)
  
  Vi tycker att det i denna fråga är viktigt att lita på myndigheters bedömningar då det finns lång erfarenhet av dessa frågor i vårt närområde. Även om vi inte tillverkat TNT bygger det ju på kemikalier.
• Transporterna sker all hantering av farligt gods enligt mycket strikta regler som du redan känner till. Vägar, tider, fordon och förare omfattas av särskilda krav. Många har varit oroliga för att alla transporter kommer gå på 243. Det är viktigt att säga att det är trafikverket som tar beslut var transporterna ska gå. Det är inte troligt (snarare otroligt) att kemikalier från Mellansverige ska gå den vägen. De går snarare via 244:an. Huruvida det färdiga materialet går runt Örebro eller ej återstår att se. Den produkten har dock oerhört trög explosionsrisk.
  
  (Klicka för att förstora bilden)
• Rödvattenslammet har även varit en frekvent fråga huruvida det ska eldas på plats eller köras bort. LPo har begärt förtydligande kring frågan och erhållit bekräftelse från NG Nordic att de tar hand om avfallet, vilket innebär att det INTE eldas på plats.

Det är beklagligt att många mår dåligt av denna ovisshet och dialogen har hamnat på en nivå som är svår att bemöta då människor i sin oro önskar en absolut nollvision av risk. Dit kan vi aldrig nå oavsett hur gärna vi vill och vilka beslut som tas.

Den 14 januari tas det slutliga kommunala beslutet om detaljplan, därefter är det andra myndigheter som beslutar om säkerheten.

Inlägget TNT-Fabriken i Nor dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.

LÄS HELA SVARET HÄR

Inlägget Svar till Energimyndigheten – Förslag på riksintressen dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende Nora.