När: Lördagen den 25 april, 2026, Kl. 09.00-17.00 (c:a) 

Plats: Närkesbergs hembygdsgård  

Se vidare kallelse till årsmötet! 

Inlägget ÅRSMÖTE 2026 dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Vi ser det som en tydlig signal från invånarna till Noras styrande om att man vill ha naturen på Älgfallet orörd

I bilderna nedan kan ni se resultatet i sin helhet samt även i de fyra valdistrikten

43,5 procent av folket i Nora röstade

En del politiker hade helst velat ha 50% som röstat och sagt sitt bland annat ni.

Vi har 8482 röstberättigade i Nora.
50% av det är 4241 st

Antal röstade var 3690
Mellanskillnad 551 (+3690=50%)

OM vi antar att alla dessa skulle rösta Ja skulle 1883 st sagt ja. Och 2276 fortfarande sagt nej

Nu är ju detta helt osannolikt, men det är ett hypotetiskt resonemang för de politiker som tänker tanken att gå emot folkets vilja.
Skillnaden är fortfarande ca 10% skillnad, med fördel nej.

Inlägget Valresultat – Vindkraftsetablering Älgfallet dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Inlägget Vindkraft är århundradets miljöbluff dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Återigen blir jag besviken på kommunens personalpolitik, i detta fallet Välfärdsnämndens.

Anders Ramstrand levererade ett stycke text (FB) där det mest kom bara luft ur munnen. En pyspunka av dålig bortförklaring.

Som manlig arbetare i det jämlika Sverige så anser jag att det är skamligt. Jag har alltid fått arbetskläder.

Tänker man på personalen så ger man dom ett set arbetskläder. Jobbar de dessutom för att bistå samhället och välfärden så borde det vara en självklarhet. Skyll inte bara på paragrafer ni hittat hos arbetsmiljöverket där ni kan gömma era dumma beslut bakom deras allra ”lägst” ställda arbetsmiljökrav. Bryr man sig om sin personal så fixar man arbetskläder eller ersätter godkända skoinköp mot uppvisande av kvitto.

Visserligen är det en minoritet av landets kommuner som anser att personalen är viktig, men varför ska inte Söderhamn kunna steppa upp och visa lite föredömlighet.

Det är en väsentlig del av personalvården att se till att de inom vården slipper gå i egna skor och kläder på arbetet. Vård och skolpersonal är samhällets viktigaste resurser. Dessutom är de verksamma i ett yrke där man riskerar att få kläder och skor nedsmutsade.

Samtidigt så är det alltid dessa människor som jobbar i dessa yrken som behandlas sämst och missgynnas mest på arbetsmarknaden. (Minns även debaclet med förskolepersonalens kläder för många år sen).

Så dåliga bortförklaringar… dessutom är det bevisat att riktiga arbetsskor med rejäl sula och väl anpassad innersula motverkar och förebygger belastningsskador på fötter, rygg, höft och knäleder. Går man en hel dag varje dag fem dagar i veckan med dåligt anpassade skor, på hårda golv så får man ont.

Visa mig den text där arbetsmiljöverket säger emot mig där. Skofrågan bör avgörs av vad vi går på för golv, hur mycket slitage det ger på fötter, knän, höfter och ryggar. Det arbetsmiljöverket säger i sin utredning är att det ”inte är bevisat att det eliminerar belastningsskador helt”. Nej! Men med avbelastning så håller kroppen längre.

Förebygga, förebygga och återigen förebygga. Det är huvudprincipen för att minimera alla arbets- och belastningsskador.

Vi lever väl inte i ett samhälle där välfärdens bärande arbetare ska behandlas som ”statare”. När ska kommunen börja se personalen som ”människor” och prioritera rätt

Benneth Thyr, Landsbygdspartiet oberoende Söderhamn

Inlägget Det blev pyspunka i tofflorna igen dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Inlägget ESD || Varför ska jag rösta på Landsbygdspartiet oberoende? dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Inlägget LPo Uppsala på Stavby Traktor-race dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Landsbygden producerar el genom vatten och vind, men får ingenting för besväret. Samtidigt kommer politikerna med tomma löften.

”Bla, bla, bla”, skriver Pia-Maria Johansson, partiordförande för Landsbygdspartiet oberoende. 

DEBATT. Vi har cirka 4 200 vindkraftverk i Sverige och det planeras att byggas ytterligare 1 100 fram till 2026. Det lokala motståndet är stort och för att få landsbygden med på skutan, så försöker man locka med att en del av pengarna skall delas ut till lokala projekt. Detta är traditionellt bondfångeri, eller som Greta Thunberg säger: ”Bla, bla, bla…”

Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige och när de byggdes så utlovades ofta billig ”bygdekraft”. De som bodde i närheten skulle garanteras billig el från det lokala kraftverket – transportsträckan var ju kort. Det bildades också kommunala elbolag, som skulle garantera kommuninnevånarna billig ström. Var finns de nu?

Elen försvinner utomlands

Näten knöts ihop i hela Sverige och på något sätt försvann löftet att gynna dem som blivit tvingade att se sin tidigare miljö förändrad. Elektriciteten blev en nationell angelägenhet och det blev viktigt att förse hela Sverige och svensk industri med billig el.

Ännu en tid stannade strömmen kvar i Sverige, men det tog slut när statliga Vattenfall förstod att man kunde få bättre betalt om man exporterade elen till Tyskland. Tyvärr fanns den mesta överkapaciteten i norra Sverige och det gällde därför att hitta ett billigt sätt att överföra strömmen söderut.

Här kunde det likaledes helstatliga Svenska Kraftnät hjälpa till. Kunde man bara se till så att transportvägarna ner till Skåne var finansierade, så var det inte så långt till kontinenten. I dag exporterar vi 143 TWh (2019) – lika mycket el som vi gör av med från kärnbränsle.

Landsbygden betalar kostnaderna

Kanske är jag konspiratorisk. Men för dem som bor nära en kraftstation och ser samma ledningar hänga i luften, så är det svårt att förstå en ständigt ökad överföringsavgift. I stället för att få billig el, så måste nu landsbygden vara med att betala för att strömmen skall skickas till någon annan – någon annanstans – kanske till ett annat land.

Vad skall priset vara för att få sin boendemiljö förstörd av vindsnurror?

Detta gäller inte bara för Norrland. I Hallands fyra floder (du kan väl ramsan Laga Ni – Äta Vi?) finns 43 kraftstationer med en årlig produktion av 998 GWh. Troligen finns även här kommuner som skulle vara självförsörjande med billig el – om man bara fick behålla den.

Går man till norra Sverige, så har vi till exempel Ragunda kommun, som producerar cirka 10 procent av all Sveriges vattenkraft. Samtidigt har de en av Sveriges högsta kommunala/regionala skatter – 34,92 procent – vilket är mer än 5 procentenheter högre än till exempel Solna med 29,20 procent. Ännu ett citat, denna gång av Leif Östling: ”vad fan får jag för pengarna?”

Mer besvär att vänta

Tillbaka till vindkraften. Landsbygden har fått betala dyrt med totalt förstörda laxälvar och nästan utrotad ål för att Sverige – och nu även kontinenten – skall få billig el.

2019 gjorde vi enligt Energimyndigheten av med 369 TWh medan vi tillförde 548 TWh. Mellanskillnaden var förluster eller energi som gick åt till omvandlingen rörande elanvändning. Samtidigt sänker vi enligt samma myndighet kontinuerligt vårt energibehov.

Vind och sol stod 2019 för 20 TWh respektive 0,7 TWh. Lyssnar man till branschorganisationen för vindkraft ska elektriciteten från vindkraft svara för mer än kärnkraftverken inom några år. Det betyder en enorm utbyggnad av vindkraft.

Andra länder blir vinnare

Vad skall priset vara för att få sin boendemiljö förstörd av vindsnurror?

I stället för att låta svensk industriproduktion gynnas av låga elpriser, så skänker man dessa konkurrensfördelar till resten av Europa. Och när nu även Kina släpps in på den svenska marknaden som ägare till vindkraften, ”så lägger jag en pizza och går ut”.

Pia-Maria Johansson, 

Partiordförande för Landsbygdspartiet oberoende

https://www.expressen.se/debatt/landsbygden-fixar-elen-far-inget-for-besvaret/

Inlägget Landsbygden fixar elen– får inget för besväret dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

I mellersta Sverige har vargstammen under en lång rad av år varit helt oacceptabel.

I en tid då ökande självförsörjningsgrad i Sverige diskuteras borde husdjursskötsel och utnyttjande av det klimatsmarta viltköttet gynnas och stödjas i stället för som nu med olika satsningar på ekologiskt importerade varor i kommunala budgetar. En skenande vargstam, och de stora skogsbolagens krav på ökad avskjutning av älg kommer att leda till att älgen rödlistas om det fortsätter.

Husdjursskötseln är hårt drabbad genom angrepp på framför allt fårbesättningar. Löshundsjakten som är klassat som ett kulturarv och ett världsarv är i klart minskande. Livskvaliteten för medborgarna har sjunkit genom att det bekymmersfria vistandet i naturen inte längre är en självklarhet för många.

Att det ursprungliga svensk-norska vargbeståndet, som utrotades före år 1970, bidragit genetiskt till det nuvarande beståndet, skriver NTNU Vitenskapmuseet i ett pressmeddelande 1 december 2021 inte är sannolikt. Det är snarare så att den varg vi har här kommer från syd västra Finland Vargen är en av världens vanligaste rovdjursarter och finns i 100 000 tals. Den ”gren” av arten som vi hade, har vi alltså inte idag.

Erfarenheten visar tyvärr att har man inte problemen, så är det svårt att förstå hur allvarliga konsekvenserna blir. Många liknar till och med vargen vid en hund och romantiserar bilden av den.

Inget av det som nu händer i varg-Sverige skulle hända. Vi skulle ha 170 – 270 vargar för bevarande, vilka ska ha invandrat från Norge. Djuren skulle spridas över landet, förtätning undvikas, social hänsyn skulle tas till människors vardagsliv liksom ekonomisk hänsyn. Tamdjurshållning skulle inte försvåras Urgammal nordisk kultur som jakt med lös hund skulle värnas.

Idag har vi 39,5 revir runt 400 vargar utöver mörkertalet. Vi konstaterar att antalet kullar som föds ökar stadigt. Riksdagsbeslutet som togs innehöll 13 delmål och endast ett är, sju år senare, uppfyllt. Nämligen det om antal vargar.

Naturvårdsverket är de som praktiskt ska genomföra riksdagens beslut har helt och hållet negligerat, och förbisett alla delar av beslutet. Av bevarande själ behöver vargen inte finnas Nackdelarna är alltför stora för de som tvingas härbärgera vargar i sin närhet. 2020 konstaterades att vi med vargstammen fått tillbaka den utrotade  dvärgbandmask, vilket veterinärer och andra kunniga varnade för. Dvärgbandmasken ska ej förväxlas med rävens, som är en helt annan parasit med en annan sjukdomsbild hos människa.

Landsbygdsbefolkningen och fram för allt småbrukarna har helt övergivits trots att riksdagsbeslutet stipulerat det motsatta. LRF har uppvaktat staten. I städens kolonilotter skjuts både harar och kaniner som äter upp invånarnas grönsaker utan att diverse naiva föreningar protester – men vargen som hotar vår nationella självförsörjningsgrad, hotar vår älgstam och människors hälsa verkar man tycka är helt ok.

Pia-Maria Johansson

Ordförande för Landsbygdspartiet oberoende

Inlägget Vargfri kommun dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Tänd en fackla för den traditionella löshundsjakten

Onsdagen den 1 december tänder vi en fackla i vår kommun vi kommun skylten

Landsbygdspartiet oberoende (Lpo) har då lämnat in en motion i vår kommun om att kommunen ska ställa sig bakom en vargfri kommun.

Denna handling görs runt om i flera kommuner denna dag

Landsbygdspartiet oberoende

Pdf-vänlig utskrift på motionen finns här

Bakgrund till motionen.

Löshundsjakten inleds i augusti  men mycket har förändrats sedan vargen promenerade ut ur de första burarna  i mitten av 70 talet via ”Projekt Varg” Myndigheterna förnekar likt en dåre att en inplantering av varg skett, men tack vare ett par medlemmar i Lpo kommer snart en film publiceras som visar hur det gått till.

Varginventeringen 2020/2021 som avslutades mars 21  och summeras i rapport juni konstaterade  för Sverige 39,5 familjegrupper och 21,5 revirmarkerande par.  36 föryngringar i helsvenska revir, och totalt 395 vargar enligt en beräknad formel som troligtvis är lika säker som den formel som beräknar hur många missbrukare vi har. Det vill säga ett stort mörkertal brukar alltid finnas bakom siffrorna.

Vargen har med andra ord påverkat löshundsjakten och våra tamdjursägare framför allt fåraveln där vare sig vargstängsel eller kostnadsersättningar kan kompensera det arbete och lidande den orsakar. Utöver det har vi med vargen återinfört dvärgbandmasken som orsaker stort lidande och även går på människan

I skogen har den radikalt förändrat vår under många decennier vårdade älgstam.

Vargen tillsammans med skogsbolagen har nu snart skapat en situation där vi inte längre kan se ”djurens konung” i våra svenska skogar. Älgen får av de stora skogsbolagen ofta  klä skott för betesskador på tall trots att  stammen av hjort ökar i Sverige och rapporter från bla Karl Hedin visar att skadorna inte på långt när är så stora som skogsbolagen vill hävda.

Vi vill nog påstå att det nog handlar om att de stora skogsbolagen utifrån snålhet inte planterar tillräckligt med plantor på hyggena. Detta för att på så vis slippa första uthuggningen, som spar pengar.  När då älgen betar av en del i det nyplanterade beståndet leder det givetvis till ett  mindre bestånd plantor på ett redan snålt tilltaget bestånd.

Skogsbolagens enfald  att planera enbart gran på vissa områden leder även till mindre mat i det området för älgen  I granskog växer inte bärris på samma sätt som i en tallskog. Bärris är en av älgen och klövviltets huvudfoder vilket innebär att med de stora skogsbolagens monokultur minskar även maten för älgen

Jägarna som i sina älgskötsel områden ska skapa balans hotas inte sällan av att skogsbolagen som kräver in fällavgifter (en summa per skjuten älg) i förväg och hotar även med att ta in utländska jägare om samtliga älgar som tilldelats skjuts i området.

Tilldelningen baserar sig på spillinventering varje år och på flera håll rapporteras minskat antal spillhögar, samtidigt som antalet älgar som ska skjutas ökar. På tryckning från de stora skogsbolagen är inte obetydlig trots att de ofta är statligt ägda. Och våra myndigheter låter sig påverkas

Detta leder till en obalans och en älgstam som om det fortsätter snart är rödlistad

Kunde älgarna demonstrera skulle de med stor sannolikhet göra det så låt oss protestera mot den här utvecklingen.

Vi vill åter kunna se skogens konung  med 12 taggar framför ”pinntjurar” Vi kräver åter en klövviltsskötsel värd namnet i våra skogar . Vi vill kunna bedriva vår traditionella löshundsjakt i skogarna  Vi vill se betande tamdjur på våra åkrar och i våra skogar

Vi ställer krav på bättre och kvalitativ samverkan från de stora skogsbolagens sida -och vi säger ingen frilevande varg i den här kommunen

Inlägget Tänd en fackla för en vargfri kommun. dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.

Välkommen!

 Är du en av dom som funderar på att sälja din lägenhet i storstaden, köpa ett fint hus på landet med vackert läge och ändå få pengar över?

Eller är du en turist som bor i en stekhet förort, men allvarligt funderar på att flytta?

Tillhör du dem som fått möjlighet att jobba hemifrån, under pandemin som flyttat till sommartorpet med bibehållen lön, för att slippa trängsel och smittspridning i den större staden?

 Har du upptäckt skönheten med lugnet? Närheten till föreningen, naturupplevelserna, de natursköna badplatserna, närheten till djur och natur. De är för många gratis tack vare att det finns mycket ideella krafter som bidrar till allas vår trivsel. Där kan du bidra, eller kanske redan gör som sommargäst, men nu funderar på mer permanent lösning. Gör slag i saken och bli en vinnare.

 Du bidrar då till att fler blir vinnare. Din arbetsgivare kan minska behovet av dyra kontorslokaler. Storstäderna tjänar på att slippa ständiga krav på utbyggnad av bostäder och övrig infrastruktur. Miljön tjänar på minskad arbetspendling. Segregationen kan minskas för både nysvenskar och äldre. Luften blir renare och trängseln minskar för dem som bor kvar i stora städer.

 Industrialiseringen före 1950 och de politiska besluten därefter har gjort Sverige till ett av de snabbast urbaniserade landet i Europa. Trenden har nu avstannat, men befolkningen i stora städer ökar fortfarande. Centraliseringstrenden ökar och förenklar för politiker, men är det de värdena som vi invånare vill ha?

Det är dags att vända trenden, många har tagit steget

 En nyinflyttad barnfamilj till en mindre stad kan rädda en skola.  Ett pensionärspar ökar underlaget för butiker, vårdinrättningar och annan samhällsservice.

Landsbygden med tillhörande småorter blir vinnarna när människor väljer oss, under förutsättning att man skriver sig i den lilla kommunen.

 Din flytt kräver i regel inga nyinvesteringar ute i kommunerna. Den hjälper endast till att bevara och bättre utnyttja den bebyggelse och den kommunala service som redan finns och som ofta är dimensionerad för en större och yngre befolkning.

 När du funderar på att förändra din fysiska miljö bör du också fundera över din mentala miljö. Vilka nya värden blir viktiga för dig i livet? Vad är du beredd att kämpa för?

 Hösten 2022 har vi nytt val till riksdag, landsting och kommuner. När man lägger sin röst, så brukar man rösta med såväl hjärta som hjärna. Vilken livsmiljö vill du ha och vad det kan innebära för dina politiska ställningstaganden. Landsbygdspartiet oberoende LPo är ett ungt parti under uppbyggnad. Där vi finns, syns vi.

”Landsbygdspartiet vill bidra till ett bättre samhälle genom att ge människor en ökad möjlighet att bo, verka och få sin försörjning i en decentraliserad och landsbygdsnära miljö.

Landsbygdspartiets uppgift är därför att i alla sammanhang bevaka och företräda landsbygdens och småorternas intressen i förhållande till centralorter och centraliseringskrafter.”

Läs gärna om vårt parti på www.landsbygdspartiet.org.

Vi är vad vi heter!

Pia-Maria Johansson, partiordförande.

Landsbygdspartiet oberoende.

Utskriftsvänlig .pdf hittar ni här.

Inlägget Välkommen dök först upp på Landsbygdspartiet oberoende.