Frågor och svar – Vammarhöjden, Odalkajen och överklagandet
Vad tycker LPo om Vammarhöjden?
LPo anser att frågan om framtidens äldreboende är en av de viktigaste frågorna för Valdemarsviks kommun.
Kommunen bedömer själv att Vammarhöjden innebär en ökad nettokostnad för kommunen på cirka 13,4–16,0 miljoner kronor per år vid driftstart. Det motsvarar ungefär 75–90 öre på kommunalskatten utifrån kommunens egna känslighetsberäkningar. LPo menar därför att en investering av denna storlek kräver att alla relevanta alternativ utreds och jämförs på ett så objektivt och fullständigt sätt som möjligt innan slutliga beslut fattas.
Den totala investeringen beräknas uppgå till cirka 425 miljoner kronor i 2025 års priser. Kommunen hyr sin del av lokalerna genom långsiktiga hyresavtal i minst 30 år.
Vi anser inte att kommunen har berett (utrett) ärendet tillräckligt för att kommunfullmäktige ska kunna fatta ett välgrundat beslut.
Vi noterar också att det finns ett välutvecklat centrumnära alternativ, Odalkajen, som inte har presenterats för kommunfullmäktige. Detta trots att ledande politiker och kommunala tjänstepersoner haft flera möten med de ansvariga för att ta fram och utveckla Odalkajen som ett jämförbart alternativ.
Det finns fortfarande många obesvarade frågor kring Vammarhöjden. Därför behövs ett omtag där all fakta kommer upp på bordet innan några slutliga beslut fattas.
Är det beslutat att Vammarhöjden ska byggas?
Nej.
Kommunfullmäktige har hittills endast beslutat att genomföra en förprojektering av Vammarhöjden. Något slutligt beslut om att genomföra projektet har ännu inte fattats.
LPo anser därför att det fortfarande finns möjlighet att utreda andra alternativ.
Är frågan avgjord eftersom kommunen har påbörjat en förprojektering?
Nej.
Förprojekteringen innebär att ytterligare underlag ska tas fram. Något slutligt genomförandebeslut har ännu inte fattats.
LPo kommer därför att fortsätta arbeta för att även andra alternativ ska kunna diskuteras och utredas.
Kan tidigare beslut ändras?
Ja.
Kommunfullmäktige kan fatta nya beslut och ändra tidigare ställningstaganden om det finns skäl för det och om inga rättsliga eller avtalsmässiga hinder föreligger.
LPo menar att ett omtag är möjligt om nya fakta framkommer, om beslutade underlag inte har tagits fram eller om det visar sig finnas bättre alternativ.
Kan LPo verkligen påverka i denna fråga?
Ja.
LPo anser att frågan fortfarande är levande eftersom något slutligt beslut om att genomföra Vammarhöjden ännu inte har fattats. Kommunfullmäktige har hittills endast beslutat om en förprojektering, och ytterligare beslut återstår innan projektet kan genomföras.
LPo menar därför att det fortfarande finns möjlighet att utreda andra alternativ, låta de äldre och anhöriga komma till tals samt säkerställa att alla relevanta fakta finns på bordet innan några slutliga beslut fattas.
Har LPo tidigare röstat för Vammarhöjden?
Ja, men bilden är mer komplicerad än vad som ibland påstås.
När frågan behandlades hösten 2023 accepterade LPo:s företrädare förslaget först efter att ett viktigt tilläggsyrkande lagts fram.
Tillägget innebar bland annat att:
• den ekonomiska kalkylen först skulle belysas,
• ärendet därefter skulle återkomma till kommunfullmäktige innan beslut om genomförande,
• en jämförande kalkyl för ett vård- och omsorgsboende i kommunens egen regi skulle tas fram.
LPo:s företrädare yrkade därför bifall till förslaget med dessa tillägg.
Har LPo ändrat uppfattning?
LPo menar att flera av de förutsättningar som låg till grund för ställningstagandet 2023 aldrig uppfylldes.
Bland annat:
• presenterades den utlovade kalkylen för ett alternativ i egen regi aldrig i den form som avsågs,
• återkom ärendet inte till kommunfullmäktige enligt den ordning som många uppfattade att tilläggsyrkandet förutsatte,
• framkom nya uppgifter och alternativ, såsom Odalkajen, senare under mandatperioden.
När nytt underlag framkom ansåg flera företrädare att frågan behövde omprövas.
Om ni tidigare röstade för förprojekteringen – varför kan ni då vilja ändra er idag?
Svaret är enkelt:
Politiker måste kunna ompröva sina ställningstaganden när nya fakta framkommer eller när tidigare beslutade underlag inte har tagits fram.
Att ompröva ett ställningstagande utifrån ny kunskap är inte att ändra historien. Det är att ta ansvar.
Varför driver LPo fortfarande frågan?
Eftersom något slutligt beslut om att bygga Vammarhöjden ännu inte har fattats anser LPo att det fortfarande finns möjlighet och anledning att utreda om det finns bättre alternativ för kommunens äldre, personal och ekonomi.
Vi menar att en av kommunens största investeringar på många år måste vila på ett så komplett beslutsunderlag som möjligt.
Varför är frågan viktig även för personer som inte behöver äldreomsorg idag?
Beslutet påverkar hela kommunens ekonomi under lång tid och därmed resurser till bland annat skola, omsorg, service och framtida investeringar.
Är det centrumnära alternativet Odalkajen en skrivbordsprodukt?
Nej, enligt LPo är det en missvisande beskrivning.
Under arbetet med Odalkajen har det bland annat tagits fram:
✓ skisser och illustrationsmaterial,
✓ förslag på utformning och placering,
✓ ekonomiska beräkningar och underlag,
✓ idéer om att kombinera särskilt boende, trygghetsboende och vanliga bostäder,
✓ förslag som skulle kunna bidra till ett mer levande centrum och skapa synergier mellan äldreboende, handel, service och övriga bostäder,
✓ dialoger och möten med kommunen samt kontakter med högt uppsatta politiker och tjänstemän.
Företrädare för projektet har dessutom uppgett att Odalkajen utvecklats i dialog med kommunen. Samtidigt har alternativet senare beskrivits som otillräckligt utrett eller i praktiken avfärdats.
LPo anser därför att det är anmärkningsvärt att ett alternativ som arbetats fram under flera år, och som enligt uppgift varit föremål för flera kontakter och möten med kommunen, senare beskrivs som en skrivbordsprodukt.
Ansvariga för Odalkajen har uppgett att projektet utvecklats i dialog med kommunen, för att senare få besked om att avtal kring det fortsatta arbetet med Vammarhöjden redan hade ingåtts med Region Östergötland. Detta väcker enligt LPo frågor om hur alternativet faktiskt har hanterats i beredningsprocessen.
En naturlig fråga blir därför:
Varför fick Odalkajen aldrig samma möjlighet att utredas, kvalitetssäkras och presenteras för kommunfullmäktige som Vammarhöjden?
LPo hävdar inte att Odalkajen nödvändigtvis är den bästa lösningen. Däremot anser vi att kommunfullmäktige och kommuninvånarna hade rätt att få se ett mer fullständigt och objektivt jämförelseunderlag mellan alternativen innan man gick vidare med Vammarhöjden.
Att beskriva Odalkajen som en skrivbordsprodukt riskerar dessutom att ge en missvisande bild av det arbete som faktiskt lagts ned av de personer som under lång tid arbetat fram och utvecklat förslaget.
För LPo handlar detta ytterst om att säkerställa att:
✓ alla relevanta alternativ har utretts,
✓ kommunfullmäktige fått ett så komplett beslutsunderlag som möjligt,
✓ våra äldre och deras anhöriga fått komma till tals,
✓ och att kommunen väljer den lösning som ger bäst livskvalitet för dagens och morgondagens äldre.
Det är en av anledningarna till att vi efterlyser ett omtag där all fakta kommer upp på bordet.
Övriga partier nämner god och nära vård. Vad är egentligen det?
God och nära vård är en nationell reform som syftar till att vården och omsorgen ska bli mer personcentrerad, sammanhållen och förebyggande.
Det är viktigt att känna till att ordet ”nära” ofta missförstås.
Begreppet nära avser i första hand en vård som är nära individens behov och inte enbart geografisk närhet. Vården ska vara:
✓ nära individens behov,
✓ utformas tillsammans med den enskilde,
✓ ge ökad trygghet och kontinuitet,
✓ präglas av bättre samverkan mellan kommun, region och anhöriga.
Det innebär alltså inte automatiskt att ett visst äldreboendealternativ är mer förenligt med God och nära vård enbart på grund av dess geografiska placering tillsammans med en vårdcentral.
LPo menar att det i praktiken är viktigare hur vården och omsorgen organiseras, hur samverkan fungerar och vilken livskvalitet som kan erbjudas de äldre.
Det är också viktigt att komma ihåg att den aktuella vårdcentralen i Vammarhöjdsprojektet ligger utanför centrum, på en höjd och med begränsade kommunikationer för många äldre och personer med nedsatt rörlighet. Att verksamheterna ligger nära varandra innebär därför inte nödvändigtvis en upplevd närhet eller ökad tillgänglighet för de människor som faktiskt ska använda verksamheten.
Samtidigt visar flera nationella uppföljningar att omställningen till god och nära vård fortfarande pågår och ännu inte fullt ut fungerar som det var tänkt.
Dessutom lyfter organisationer såsom Demensförbundet fram vikten av ett demensvänligt samhälle, där personer med demens ges möjlighet att fortsätta vara delaktiga i samhället, ha nära till sociala sammanhang och inte i onödan riskera att isoleras från sin omgivning.
LPo menar därför att begreppet god och nära vård inte ensamt kan användas som argument för en viss geografisk placering av framtidens äldreomsorg. Frågan måste i stället handla om:
• vilken lösning som ger bäst livskvalitet för våra äldre,
• hur anhöriga kan vara delaktiga,
• hur social gemenskap och delaktighet kan främjas,
• och hur de äldre själva vill bo.
För oss är den viktigaste frågan fortfarande:
Var vill egentligen våra äldre bo?
Måste kommunen samarbeta med regionen när det gäller placeringen av äldreboendet?
Kommunen och regionen ska samverka kring äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det gäller bland annat läkarmedverkan, hemsjukvård, vårdplanering och samordning för personer med stora vård- och omsorgsbehov.
Däremot finns det inget lagkrav på att ett äldreboende måste placeras tillsammans med en vårdcentral eller på en viss geografisk plats.
Samverkan kan ske oavsett om äldreboendet ligger på Vammarhöjden, Odalkajen eller någon annan plats.
LPo menar därför att frågan om framtidens äldreboende i första hand bör avgöras utifrån:
✓ vad som ger bäst livskvalitet för de äldre,
✓ vad som ger bäst arbetsmiljö för personalen,
✓ vad som ger bäst möjligheter för anhöriga att vara delaktiga,
✓ och vad som ger bäst långsiktiga förutsättningar för kommunen.
Det handlar alltså inte enbart om byggnadernas geografiska placering.
Det kan också vara värt att ställa frågan:
Om fysisk närhet mellan äldreboende och vårdcentral är en avgörande förutsättning för att kunna erbjuda god och nära vård, som vissa partier i vår kommun hävdar – vad innebär det då för kommunens övriga äldreboenden?
Vi menar att god och nära vård i första hand handlar om samverkan, kontinuitet och att vården utgår från individens behov – inte om att äldreboendet och vårdcentralen måste ligga i samma byggnad eller på samma plats.
Annars skulle man behöva ifrågasätta många välfungerande äldreboenden runt om i Sverige som inte är samlokaliserade med en vårdcentral.
LPo menar därför att diskussionen om framtidens äldreboende bör utgå från ett bredare perspektiv där de äldres livskvalitet, sociala delaktighet och kommunens långsiktiga utveckling står i centrum. För oss är den viktigaste frågan fortfarande:
Var vill egentligen våra äldre bo?
Och vilken lösning ger bäst förutsättningar för både dagens och morgondagens äldre – inte bara ur ett vårdperspektiv, utan även utifrån livskvalitet, delaktighet och ett levande samhälle?
Och vilken lösning ger bäst förutsättningar för både dagens och morgondagens äldre – inte bara ur ett vårdperspektiv, utan även utifrån livskvalitet, delaktighet och ett levande samhälle?
Hur ska de ökade kostnaderna för Vammarhöjden finansieras?
LPo konstaterar att Vammarhöjden enligt tillgängliga underlag kan innebära 13–16 miljoner kronor i ökade kostnader per år jämfört med vissa alternativa lösningar.
Det väcker flera viktiga frågor:
• Hur ska dessa ökade kostnader finansieras?
• Vilka andra verksamheter riskerar att påverkas?
• Finns det alternativ som kan vara billigare och samtidigt ge minst lika god eller bättre livskvalitet för våra äldre?
Som jämförelse motsvarar 13–16 miljoner kronor per år ungefär:
• 75–90 öre i höjd kommunalskatt,
• cirka 16–20 undersköterskor, eller
• omkring 12–17 lärare.
LPo menar därför att det är rimligt att ställa frågan:
Varför vill man inte utreda ett alternativ som kan vara betydligt billigare?
När kommunen står inför en av sina största investeringar på många år anser vi att alla alternativ bör jämföras på likvärdiga, objektiva och transparenta grunder. Kommuninvånarna och de förtroendevalda förtjänar ett så komplett beslutsunderlag som möjligt innan några slutliga beslut fattas.
För LPo handlar frågan inte bara om var ett äldreboende ska placeras – det handlar också om att ta ansvar för kommunens ekonomi, framtida välfärd och våra äldres livskvalitet.
Vad vill LPo framåt?
LPo vill:
✓ att all fakta kommer upp på bordet,
✓ att Odalkajen och andra centrumnära alternativ utreds ordentligt,
✓ att alternativen jämförs på likvärdiga och objektiva grunder,
✓ att våra äldre och anhöriga får komma till tals,
✓ att personalens erfarenheter och kunskaper tas till vara,
✓ att beslut fattas utifrån långsiktiga ekonomiska, sociala och verksamhetsmässiga konsekvenser,
✓ att framtidens äldreomsorg utformas med fokus på både vård, trygghet och livskvalitet.
För oss är den viktigaste frågan fortfarande:
Var vill egentligen våra äldre bo?
Varför är detta en valfråga?
LPo anser att frågan om framtidens äldreboende är en av de viktigaste framtidsfrågorna för Valdemarsviks kommun.
Det handlar inte bara om var ett äldreboende ska byggas. Beslutet påverkar:
• våra äldres livskvalitet under många år framöver,
• personalens arbetsmiljö och förutsättningar,
• kommunens ekonomi under lång tid,
• möjligheten att möta framtidens behov av vård- och omsorgsplatser,
• hur vi ser på våra äldres möjlighet att fortsätta vara en del av samhället.
Investeringen handlar om mycket stora belopp och kommer sannolikt att påverka kommunens ekonomi och äldreomsorg under flera decennier.
LPo anser därför att frågan är så viktig att kommuninvånarna måste få ta del av all relevant fakta innan några slutliga beslut fattas.
Hur vi behandlar våra äldre säger mycket om vilket samhälle vi vill vara. Därför är frågan om framtidens äldreomsorg också en fråga om Valdemarsviks framtid.
Varför lyfter LPo fram Odalkajen?
LPo menar att ett centrumnära alternativ, exempelvis Odalkajen, kan ge flera fördelar:
• större närhet till handel och service,
• bättre möjligheter till spontana besök från anhöriga,
• ökad social delaktighet för de äldre,
• möjlighet för våra äldre att fortsätta vara en del av samhället,
• närhet till vatten och natur.
Forskning visar att tillgång till naturmiljöer, grönområden och vattenmiljöer kan bidra till ökat välbefinnande, minskad stress och högre livskvalitet hos äldre.
Även personer med demens kan ha nytta av tillgång till natur, utevistelse, meningsfulla miljöer och möjligheten att fortsätta vara delaktiga i samhället.
LPo konstaterar att forskningen generellt ger starkare stöd för betydelsen av social delaktighet, naturmiljöer och meningsfulla aktiviteter än för lösningar som riskerar att öka isoleringen.
För oss handlar äldreomsorg inte bara om vårdplatser. Det handlar också om livskvalitet.
Finns det forskning som säger att personer med demens mår sämre av att bo nära vatten eller i centrum?
Nej.
LPo har inte kunnat hitta något tydligt vetenskapligt stöd för att en vattennära eller centrumnära placering i sig skulle vara negativ för personer med demens.
Det finns däremot forskning som pekar på att:
• natur- och vattenmiljöer kan bidra till lugn, återhämtning och välbefinnande,
• utevistelse och kontakt med naturen kan ha positiva effekter för personer med demens,
• social delaktighet och närhet till anhöriga är betydelsefulla för livskvaliteten,
• ensamhet och social isolering kan påverka äldre negativt,
• meningsfulla aktiviteter och lagom stimulans kan bidra till ökat välbefinnande.
Det betyder inte att alla vattennära eller centrumnära platser automatiskt är lämpliga. Miljön måste naturligtvis utformas med hänsyn till trygghet, säkerhet, tillgänglighet och de boendes olika behov.
Men det finns idag inget tydligt vetenskapligt stöd för att avfärda ett centrumnära eller vattennära alternativ enbart med hänvisning till att personer med demens skulle störas av vatten, båtar, människor eller ett levande centrum.
Vad säger forskningen?
Flera nationella och internationella kunskapsunderlag pekar på betydelsen av social delaktighet, natur och meningsfulla aktiviteter för äldres välbefinnande.
Exempel på forskning och kunskapsunderlag:
WHO (2007)
Global Age-friendly Cities: A Guide.
Världshälsoorganisationen lyfter fram betydelsen av tillgänglighet, social delaktighet, närhet till service och möjligheten för äldre att fortsätta vara en aktiv del av samhället.
Socialstyrelsen (2022)
Vägledning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet bland äldre personer.
Betonar vikten av social gemenskap, delaktighet och meningsfulla aktiviteter för äldres hälsa och livskvalitet.
Socialstyrelsen (2012)
SOSFS 2012:3 – Allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre.
Framhåller självbestämmande, värdighet och möjligheten att leva ett meningsfullt liv i gemenskap med andra.
Whear et al. (2014)
What is the impact of using outdoor spaces such as gardens on the physical and mental well-being of those with dementia?
Journal of the American Medical Directors Association, 15(10), 697–705.
Visar att tillgång till trädgårdar och utemiljöer kan bidra till förbättrat välbefinnande, minskad oro och ökad livskvalitet hos personer med demens.
Britton et al. (2020)
Blue care: a systematic review of blue space interventions for health and wellbeing.
Health Promotion International, 35(1), 50–69.
Systematisk litteraturöversikt. Visar att vattenmiljöer (”blue spaces”) kan ha positiva effekter på psykiskt välbefinnande, återhämtning och social samvaro.
Georgiou et al. (2021)
Mechanisms of Impact of Blue Spaces on Human Health: A Systematic Literature Review and Meta-Analysis.
International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(5), 2486.
Visar att vattenmiljöer kan främja hälsa genom bland annat återhämtning, fysisk aktivitet och social interaktion.
Smith et al. (2021)
Urban blue spaces and human health: A systematic review and meta-analysis of quantitative studies.
Cities, 119, 103413.
Metaanalysen fann positiva samband mellan närhet till vattenmiljöer och bland annat psykiskt välbefinnande, allmän hälsa och sociala värden.
Sammanfattning av forskningsläget
LPo har inte kunnat hitta något tydligt vetenskapligt stöd för att ett centrumnära eller vattennära läge i sig skulle vara negativt för personer med demens.
Däremot finns ett växande forskningsstöd för betydelsen av:
• social gemenskap och delaktighet,
• närhet till anhöriga och meningsfulla aktiviteter,
• tillgång till säkra och tillgängliga utemiljöer,
• natur, grönska och vattenmiljöer,
• möjlighet till fysisk, psykisk och social stimulans.
Lpo:s slutsats
Forskningsläget innebär inte att ett vattennära eller centrumnära läge automatiskt är bäst, utan att sådana värden bör vägas in tillsammans med trygghet, tillgänglighet, verksamhetens behov och de äldres egna önskemål.
Vår slutsats är därför att ett centrumnära och vattennära alternativ inte bör avfärdas utan att dess sociala, miljömässiga, verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar först utreds och jämförs med Vammarhöjden på likvärdiga grunder.
Har de äldre eller anhöriga fått säga sitt?
LPo anser att de äldres och anhörigas synpunkter inte har fått tillräckligt stort utrymme i processen. Någon bred dialog eller efterfrågan av var våra äldre själva vill bo har, enligt vår uppfattning, inte genomförts.
För oss är det rimligt att ställa frågorna:
• Var vill egentligen våra äldre bo?
• Vad anser de anhöriga som ofta besöker och stöttar de äldre?
LPo menar att de människor som direkt berörs av beslutet – både de äldre och deras anhöriga – bör få komma till tals innan några slutliga beslut fattas.
Vad menar LPo med att sätta de äldre i centrum?
För LPo handlar äldreomsorg om mer än själva vården.
Vi vill sätta de äldre i centrum – både bildligt och, i möjligaste mån, geografiskt.
Det innebär att vi vill utgå från frågor som:
• Var vill våra äldre själva bo?
• Hur skapar vi bästa möjliga livskvalitet?
• Hur underlättar vi kontakten med anhöriga?
• Hur motverkar vi ensamhet och isolering?
• Hur skapar vi möjligheter för äldre att fortsätta vara en del av samhället?
LPo menar att framtidens äldreomsorg inte bara ska erbjuda vård, omsorg och trygghet. Den ska också främja gemenskap, delaktighet, meningsfullhet och ett värdigt åldrande.
Varför anser LPo att äldreomsorgen ska vara en del av samhället?
Äldre människor upphör inte att vara en del av samhället den dag de flyttar till ett vård- och omsorgsboende.
LPo vill att våra äldre, så långt det är möjligt, ska kunna fortsätta följa livet omkring sig, möta andra människor, ta emot besök och känna delaktighet i det samhälle där de har levt sina liv.
Ett centrumnära boende kan skapa bättre möjligheter att:
• följa vardagslivet och årstidernas skiftningar,
• se människor, båtar och aktiviteter i samhället,
• få spontana besök av anhöriga och vänner,
• delta i aktiviteter och möten mellan generationer,
• känna sig som en fortsatt del av Valdemarsvik.
Det betyder inte att alla centrala platser automatiskt är lämpliga. Trygghet, tillgänglighet, säkerhet och verksamhetens behov måste alltid säkerställas.
Men LPo anser att äldreomsorgen i första hand bör integreras i samhället, inte placeras vid sidan av det utan att olika alternativ först har utretts och jämförts.
Varför är placeringen viktig?
För LPo handlar placeringen inte bara om en byggnad eller en tomt.
Placeringen påverkar bland annat:
• de äldres möjlighet till social delaktighet,
• anhörigas möjlighet att göra spontana besök,
• närheten till service, aktiviteter och samhällsliv,
• personalens vardag och verksamhetens förutsättningar,
• möjligheten att motverka ensamhet och isolering,
• kommunens långsiktiga utveckling.
Placeringen blir därför en del av innehållet i äldreomsorgen. Den påverkar hur vardagen kan se ut för både de boende, deras anhöriga och personalen.
LPo anser därför att frågan om placeringen förtjänar en bred, objektiv och jämförande utredning innan något slutligt beslut fattas.
Finns det organisationer som förespråkar centrumnära eller integrerade äldreboenden?
Ja. Flera organisationer och kunskapsaktörer lyfter fram värden som ofta talar för centrumnära och samhällsintegrerade lösningar, även om de sällan uttryckligen säger att alla äldreboenden måste ligga i centrum.
SPF Seniorerna betonar bland annat vikten av:
✓ inflytande och valfrihet,
✓ social delaktighet,
✓ livskvalitet,
✓ att äldre själva får vara med och påverka hur de vill bo.
SPF har också lyft frågan om att äldre måste få större inflytande över framtidens boendelösningar och ställt frågan:
”Hur vill seniorer egentligen bo?”
Demensförbundet arbetar för ett demensvänligt samhälle där personer med demens kan fortsätta vara delaktiga i samhället och inte i onödan riskerar att isoleras från sin omgivning.
Förbundet lyfter bland annat vikten av:
✓ delaktighet och social gemenskap,
✓ närhet till anhöriga och möjligheter till spontana besök,
✓ meningsfulla miljöer och hög livskvalitet,
✓ att personer med demens fortsatt ska kunna vara en del av samhället.
Även internationella organisationer, såsom WHO genom sitt arbete med Age-friendly Cities and Communities, betonar betydelsen av:
✓ närhet till service och aktiviteter,
✓ tillgänglighet,
✓ social delaktighet,
✓ möjligheten för äldre att fortsätta leva aktiva och inkluderade liv.
LPo menar därför att dessa perspektiv åtminstone talar för att centrumnära alternativ bör utredas seriöst och jämföras med mer avskilda alternativ innan några slutliga beslut fattas.
För oss handlar frågan ytterst om:
- Vad ger bäst livskvalitet?
- Hur underlättas anhörigas delaktighet?
- Hur kan våra äldre fortsätta vara en del av samhället?
- Och kanske viktigast av allt:
Var vill egentligen våra äldre bo?
LPo menar inte att ett centrumnära läge automatiskt är den enda rätta lösningen. Däremot anser vi att de värden som lyfts fram av bland annat SPF Seniorerna, Demensförbundet och WHO gör att ett centrumnära alternativ såsom Odalkajen åtminstone förtjänar att utredas och jämföras på likvärdiga grunder innan ett slutligt genomförandebeslut fattas. Det handlar inte bara om vårdplatser – utan också om vilket liv våra äldre ska kunna leva.
Kan ett centrumnära äldreboende gynna hela kommunen?
Ja, det är en av de frågor som LPo anser bör utredas.
Valdemarsviks centrum har under lång tid präglats av tomma lokaler, minskad handel och begränsad aktivitet under stora delar av året.
Ett centrumnära vård- och omsorgsboende skulle kunna bidra till:
• fler människor i centrum under större delar av dagen,
• fler spontana möten mellan generationer,
• bättre förutsättningar för handel, caféer och annan service,
• ökad rörelse och trygghet i centrum,
• fler arbetsplatser och besökare,
• att de äldre blir en mer naturlig del av samhällslivet.
Besök från anhöriga, personalens rörelser och verksamhetens behov skulle också kunna ge ett återkommande underlag för handel och service.
LPo menar inte att ett äldreboende ensamt kan lösa centrumutvecklingen. Däremot kan placeringen vara en viktig del av ett större arbete för att skapa ett mer levande och attraktivt centrum.
Den möjliga samhällsnyttan bör därför vägas in när olika alternativ jämförs.
Vill LPo placera äldreboendet i centrum enbart för att utveckla centrum?
Nej.
De äldres trygghet, vårdbehov, livskvalitet och verksamhetens förutsättningar måste alltid komma först.
Möjligheten att samtidigt bidra till ett mer levande centrum är en möjlig positiv effekt, men den får aldrig vara det enda eller avgörande skälet till placeringen.
LPo:s utgångspunkt är att sätta de äldre i centrum och att utreda vilket alternativ som sammantaget är bäst för:
• de äldre,
• deras anhöriga,
• personalen,
• kommunens ekonomi,
• Valdemarsviks långsiktiga utveckling.
Det är just därför alternativen behöver utredas och jämföras på likvärdiga grunder.
Vad handlar överklagandet till Kammarrätten om?
Ett antal kommuninvånare har valt att överklaga beslutet till domstol.
Överklagandet handlar inte om att domstolen ska avgöra var äldreboendet ska ligga. Frågan handlar istället om huruvida kommunen har följt kommunallagens regler och om beslutsprocessen varit tillräckligt väl beredd.
Bland de frågor som lyfts finns bland annat:
• om alternativa lösningar har utretts tillräckligt,
• om beslutsunderlaget varit tillräckligt,
• om alla relevanta konsekvenser belysts innan beslut fattades,
• om tidigare beslut och villkor har följts,
• om kommunfullmäktiges ledamöter fått ett tillräckligt komplett underlag.
Är LPo part i överklagandet?
Nej.
Överklagandet har gjorts av enskilda kommuninvånare, inte av LPo.
Vi ser dock positivt på att beslutet om förprojektering av Vammarhöjden har överklagats.
LPo anser att det finns stora frågetecken kring beslutsprocessen och att det är viktigt att alla relevanta fakta kommer fram.
Innebär överklagandet att domstolen ska välja mellan Vammarhöjden och Odalkajen?
Nej.
Domstolen ska inte avgöra vilket alternativ som är bäst eller var äldreboendet ska placeras.
Domstolens uppgift är att pröva om det överklagade beslutet är lagligt och om kommunen har följt de regler som gäller för kommunala beslut.
Det politiska ansvaret för att utreda och jämföra olika alternativ ligger fortfarande hos kommunen och de förtroendevalda.
För oss är den viktigaste frågan fortfarande:
Var vill egentligen våra äldre bo?
