Interpellationer och enkla frågor
Till kommunalrådet Anna Karlsson, S
Interpellation
Budgeten för särskilda boenden uppgår i Nora idag till nästan 90 miljoner totalt. Det nya omsorgs-boendet som majoriteten planerar och som Länsgården ska bygga liknas och jämförs med Smedsgården i Askersund och Blomsterängen i Hallsberg i interna samman-hang.
Blomsterängens lägenheter ligger på 32 kvm. Hyran för dessa uppgår till 8.171 kr för 2024, vilket gör ett kvadratmeterpris på drygt 3.000 kr. Utöver detta kommer matkostnad och omsorgskostnad som innebär skattningsvis 5.000 – 8.000 kr per månad. Totalt ligger boende Blomsterängen på 10 000 kvm och inrymmer 128 lägenheter.
En lägenhet för ensamboende på Smedsgården har en boyta på 35 kvm och kostar 7.464 kr/ månad. ( 2.560 kr /kvm). Parlägenheterna har en boyta på 55 kvm och kostar 9064 kr/månad. (1.980 kr/kvm). Avgift för måltid inom säbo ligger på 4750/månad. Smedsgården har totalt 98 st lägenheter, där två lägenheter är parlägenheter.
Både Smedsgården och Blomsterängen är byggda av Länsgården i likartat utförande i tegel Blomsterängen är den som färdigställts sist.
På Tullbackagården ligger samtliga hyror på 3 385 kr/månad, på Hagby Ängar är lägsta hyran 4 139 kr/ månad och dyraste är 4355 kr/månad. Kost på SÄBO 3 962 kr månad i Nora. Omvårdnadsav-giften är inkomstbeprövad och är max 2575 kr/månad i dagsläget över hela Sverige vilket gäller för båda boendena.
Frågor:
Hur stort beräknas Rosen bli totalt kvadratmetermässigt?
Hur stora beräknas Rosens lägenheter att vara vara och beräknas det att finnas några parlägenheter – hur många?
Vad beräknar man bruttohyran kommer att ligga på per kvadratmeter?
Idag betalar vi i driftkostnader ca 13 miljoner för Hagbyängar och Tullbacken. Kostnaderna är fördelade ca 50/50. Från detta dras de intäkter kommunen får i hyra. Som redovisat ovan är hyrorna av naturliga skäl betydligt lägre än i Hallsberg och Askersund. Vi har ca 145 lägen-heter. Det gör att ca 50% av vår driftkostnad får Nora kommun in i via hyror, resterande är skattefinansierat. Så kommer det med största sannolikhet inte bli vid byggnation av Rosen
Hur mycket mer beräknas kommunen att få i driftkostnad (exklusive det som debiteras enskilda) och var tänker man att dessa pengar ska tas ifrån?
Är det troligt att byggnation av Rosen kommer leda till en skattehöjning eller finns det risk att de reduceringar man gör sänker kvaliteten för de äldre?
Nora den 13 februari 2024
Pia-Maria Johansson
Landsbygdspartiet oberoende
Till kommunalrådet Mikael Wahlberg, S
Interpellation
Det är ju ingen hemlighet att LPo föredrar att vi börjar i änden trygghetsboende, det vill säga en lägenhet med enklare kök, gemensamma utrymmen för måltider och social samvaro. Boendeformen trygghetsboende kan vara hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ med åldersgräns. Denna typ av boende ska inte jämföras med så kallade seniorboende som är mer av en vanlig lägenhet, men destinerade seniorer. Har man behov av hemtjänst eller hälso- och sjukvård ansöker man om det i ett trygghetsboende.
Många av trygghetsboendena har en trivselvärd på plats anställd eller nära samarbete med pensionärsorganisationer eller andra välgörenhetsorganisationer. Det vill säga ett tryggt boende för den äldre befolkningen som har en central lokalisering i stan eller byn.
Majoriteten har antytt att ingen byggherre är intresserad av att bygga utan borgensåtagande från kommunen.
Har man försökt locka intressenter för att bygga trygghetsboende och i så fall hur då?
Nora den 13 februari 2024
Pia-Maria Johansson
Landsbygdspartiet oberoende
Interpellation 2023-08-23
Till ordförande socialutskottet
Tidigare har det varit stora problem med ”Roommate” och sensorlarm på Hagbyängar, (de som är kopplade till mobiltelefonerna på säbo Hagby ängar.)
Det har sagts att det krävs en fiber för att åtgärda problemen, vilket också getts info om att det ska installeras. Jag undrar nu:
Har den och de problemen som varit åtgärdats och i sånt fall på vilket sätt.
Innebär det att Roommate nu fungerar nattetid och att det inte är fördröjningseffekter av golvlarmen (om inte vad krävs för att åtgärda problemen)?
Finns det idag inkopplat larm mellan Backagården och Tallåsen (personalingången, då brukare tidigare kunnat gå emellan)?
Hur har vikariesituationen sett ut i sommar. Har man haft personal så att verksamheten fungerat, eller har man fått ta in personal som saknar utbildning – och vad har det i sånt fall fått för konsekvenser?
Har hus 12 problem med att få vikarier utifrån utåtagerande brukare som orsakat skador på personalen? Vilka åtgärder har i sånt fall gjorts?
Vi får ju avvikelserapporter kring fall och ex utebliven medicin, men hur och var redovisas avvikelserapporter och hur ofta redovisas om hot och våld rörande åtgärdsplaner.
Finns det idag en jourlista vem personalen kan kontakta utanför kontorstid och har dessa tillräcklig kompetens kring demenssjukdom för att kunna handleda situationer som uppstår?
Hur sker idag vikarietillsättning vi snabbt insjuknad personal kväll, natt helg?
Hur ser du på eventuella tillämpningar av underliggande hot, tillämpningar av härskarteknik för att få stopp på oro, otrygghet och missnöje?
För Landsbygdspartiet oberoende
Pia-Maria Johansson
Interpellation 23.08.2023
I Nora uppstår vid olika tidpunkter idéer och funderingar utifrån olika uppkomna situationer. Dessa situationer kan då behöva granskas närmare utifrån en mer omfattande men inte särskilt detaljrik situationen.
Vem eller vilka i kommunen ansvarar för nedanstående områden? Finns egen kompetens och resurserna i kommunen att utföra detta arbete?
Om inte, vad saknas för kompetens och hur hanteras de problemen idag?
- Kartlägga kommunens organisation rörande bildning och socialförvaltning?
Antalet boende, typer av boende, skolor och förskolor, antalet anställda, typ av tjänster samt antal äldre som tar emot stöd och hjälp samt antal elever och barn)?
- Nämndernas uppdrag utifrån lagstiftning, nationell styrning och målsättningar.
Det vill säga vilka olika krav som finns på organisationerna utifrån ovan?
- Att kunna analysera vilka lokala förutsättningar och utmaningar som kommunen har nu och i framtiden?
ex SWOT analyser, risk och skyddsanalyser, möjligheter utifrån ekonomi, kommu-nens demografi och geografi.
- Finns tillräcklig kompetens att se vilken organisation och arbetssätt, som bäst tillgodoser nödvändiga behov utifrån ett perspektiv med den äldre /barnet/eleven som utgångspunkt och centrum för verksamheten?
- Anpassas styrande dokument och riktlinjer utifrån rådande organisation?
- Finns framtagna planer och riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete?
Om erforderlig kompetens saknas i Nora kommun, hur klarar respektive områdesansvarig, också med hjälp av controller, att anpassa verksamheten utifrån olika förändringar som exem-pelvis i budget?
Om någon av dessa frågor besvaras med att konsulter köps in på området, vad är kostnaden årligen för detta? Hur har det sett ut de senaste fem åren?
Om konsulter används, hur finansieras detta för nämnderna och från vilka konton tas pengar, från med anledning av att dessa frågor inte behandlas och beslutas i nämnderna?
Pia-Maria Johansson
Interpellation 23.04.2023
Behövs säkra övergångsställen i Nora?
I Noras centralort finns en del olika brister avseende övergångsställen som exempelvis strax efter att Bergslagsgatan övergår till Rådmansgatan, där saknas det övergångsställe och skulle snabbt kunna åtgärdas. Övergångsstället behövs bl.a. för barn som går till och från Järntorgsskolan och äldre som kommer gående från Tullbacken.
En mycket större brist avseende övergångsställen är i rondellen i korsningen Tingshusgatan och Storgatan, vilket snarast behöver åtgärdas. Där blev en person som skulle korsa vägen påkörd i december 2022.
För övrigt bör en översyn av behov av övergångsställen i Nora göras.
Vad anser kommunalråden Dan Pierre och Mikael Wahlberg om trafiksäkerheten för gående i Nora?
Nora dag som ovan
Bengt Magnusson
Landsbygdspartiet oberoende
Svar från majoriteten
2023-06-08
Svar på interpellation från Bengt Magnusson (LPO) ang. Säkra övergångsställen
Vi har förstärkt budgeten för gång och trafiksäkerhet med 400tkr för år 2023 och har i dialog med
ansvarig tjänsteperson diskuterat att använda kommunstyrelsens förfogandemedel för att öka
trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter vid den plats där Bergslagsgatan övergår till Rådmansgatan.
Beträffande övergångsställe vid rondellen utanför Tingshuset så är det för trångt för att anlägga ett
övergångsställe, även om det är en bra idé så är det ej möjligt idag. Istället hänvisas oskyddade
trafikanter till övergångsställen i korsningen Tingshusgatan/prästgatan.
Långsiktigt så är nuvarande lösning inte optimal och i det fortsatta arbetet med utveckling av Nora
tätort så kommer åtgärder på bristerna du belyser ges prioritet. Information om långsiktig planering
återfinns i cykel- och trafikplan (som även innehåller gångtrafik).
Mikael Wahlberg Dan Pierre
Kommunalråd Kommunalråd
Interpellation 30.05.2023
Hur kommer det sig att majoriteten helt lagt ner träffarna med
byalagen som skedde ca fyra gånger per år, under tidigare
mandatperiod och även tillbaka i tiden?
Både S och M har i sina valmanifest yttryck att arbetet och dialogen
med byarna och dess invånare är viktigt för deras utveckling.
Kommer träffarna att återupptas eller hur kommer arbetet att öka
dialogen och utvecklingen ute i byarna utformas framåt?
För Landsbygdspartiet oberoende
Pia-Maria Johansson
Svar från majoriteten
2023-06-08
Svar på interpellation från Pia-Maria Johansson om byalagsträffar
Bygderådsmötena ska återupptas.
Vi vill skapa tillväxt i hela Nora. Tjänstemannastödet för bygderådsmötena ska därför ske via vår
nyinrättade tjänst för näringslivsutveckling.
Dan Pierre
Kommunstyrelsens ordförande
Interpellation 22.11.2022
Fråga till: Barn och utbildningsnämndens ordförande.
Följer skolorna i Nora reglerna rörande rätten att kopiera undervisningsmaterial eller förekommer det att böcker och annat material kopieras i högre utsträckning än vad som är tillåtet, i stället för att kommunen köper in böcker och annat material?
Främjar skolan att elever har tillgång till läroböcker och läsning av traditionella pappersbaserade böcker?
Arbetas det i skolan med att yngre elever skriver själva och inte i första hand använder digitaliserade verktyg?
Lärare får fotokopiera eller skanna exempelvis ur en bok, tidning eller ett häfte enligt 15/15~ regeln. Det innebär att de får kopiera 15 procent, högst 15 sidor ur en och samma förlaga per elev och kalenderhalvår.
Elever behöver stöd och hjälp med att upptäcka glädjen med böcker både vad gäller böcker i undervisning, som både faktatexter och skönlitteratur, de behöver stöd och hjälp för att uppskatta läsandet. Den traditionella text som är pappersbaserad bör föregås och tränas innan elever fä.r tillgång till digital text som har andra aspekter än mer traditionell text. Vi vet att läsning påverkar elevers och vuxnas ordförråd och har också effekt på andra förmågor som exempelvis matematik. Det finns ett samband mellan läsförmåga och skolresultat.
Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen. Ju mer unga läser desto bättre blir deras ordförråd och desto svårare texter förstås, det blir en positiv spiral. Men vad gör skolan göra för att stödja elevers läsförståelse genom hela grundskolan?
Barn med utländsk bakgrund har många gånger inte ett tillräckligt utvecklat ordförråd för att kunna läsa och skriva på lågstadiet. Det innebär att de i allt för stor utsträckning är hänvisade till det muntliga samtalet och till skolans undervisning för att utveckla det svenska språket och vidare sin läs och skrivförmåga.
Bengt Magnusson
Landsbygdspartiet oberoende
Svar från majoriteten
Svar på interpellation från Bengt Magnusson (LPO)
Inom åk F-6 använder vi både läromedel i pappersformat och digitalt via iPad.
Elever med ett annat modersmål än svenska får studiehandledning och modersmålsundervisning.
PÅ våra F-6 skolor följer våra pedagoger och speciallärare innehållet i kommunens ”Språkplan” och vi har även ett inspirationsmaterial kallat ”Läsbanken” för våra pedagoger (se bilagor).
Extra anpassningar och åtgärdsprogram upprättas och följs upp för de elever som riskerar att inte nå målen för undervisningen.
Alla elever i åk 4-6 erbjuds extra studiestöd, 30 min må – to, utöver ordinarie undervisning.
Fråga: Följer skolorna i Nora reglerna rörande rätten att kopiera undervisningsmaterial eller förekommer det att böcker och annat material kopieras i högre utsträckning än vad som är tillåtet, istället för att kommunen köper in böcker och annat material?
Svar: Eftersom det finns många skolor i kommunen, och många lärare. Så har jag frågat skolchefen hur man arbetar med kopiering av utbildningsmaterial i kommunen. Svaret jag fått är att De läromedel som är tillåtna att kopiera, de kopierar vi.
Fråga: Främjar skolan att elever har tillgång till läroböcker och läsning av traditionella pappersbaserade böcker?
Svar: Vi stimulerar elevernas läsande bl.a. via att besöka biblioteket, köpa in aktuella titlar barnlitteratur till skolans bibliotek m.m. Hög och tystläsning förekommer dagligen. Elever med lässvårigheter har via sin iPad, möjlighet att lyssna på inlästa läromedel och skönlitteratur. Inom åk F-6 använder vi både läromedel i pappersformat och digitalt via iPad.
Fråga: Arbetas det i skolan med att yngre elever skriver själva och inte i första hand använder digitaliserade verktyg?
Svar: Alla elever på våra F-6 skolor får möjlighet att lära sig att läsa, skriva och räkna. På lågstadiet lär sig eleverna att forma alla bokstäver för hand och att sätta ihop dem till ord. De lär sig också att forma siffror och räkne tecken. Fr.o.m. åk 1 använder vi också digitala verktyg i undervisningen.
Mikael Wahlberg
Bildningsnämndens ordförande
Interpellation
Vi erhåller vid varje socialutskott en verksamhetsberättelse från respektive verk-
samhet. Den är lättöverskådlig och tydlig vilket underlättar förståelsen.
I den senaste versionen (jan-sept 2022) kan vi läsa att när det handlar om hem-
tjänsten har resultaten för brukare som är nöjda med sitt inflytande, känner
förtroende för personalen och är nöjda totalt ALDRIG varit så lågt sedan 2017
(eventuellt även sedan 2016 .
Även rörande tryggheten har den oroväckande låga siffror jämfört med 2017,
2018 och 2020. För 2021 saknas mätresultat i rapporten.
Som ledamot i fullmäktige tror jag att en glad och trygg personal är mer lyhörd i
sitt arbete, inger förtroende som smittar av sig på de man arbetar med och
tvärtom.
Nora kommun och enhetens egna mål var 2021 att vara en attraktiv arbetsplats
med hög frisknärvaro, god arbetsmiljö som främjar hälsa. Olika aktiviteter
planerades och genomfördes 2021.
Samtidigt har heltidsresan har genomförts för att öka kontinuiteten och talet
för timanställda går ner, en ny organisation har genomförts av verksamhets-
chef.
Nya enhetschefer har tillsats.
Pandemin har klingar av
Sjuktalen hos personalen rörande korttidsfrånvaron ligger idag på en mycket
hög nivå. 8,84 (under perioden jan- sept 2022) och det kommer signaler om att
man inte upplever sin återhämtning som tillräcklig då kravet på lediga dagar är
detsamma oavsett deltid eller heltid genom heltidsresans införande.
Mina frågor är:
Delar du min tro att en glad och trygg personal är mer lyhörd i sitt arbete, inger
förtroende som smittar av sig på de man arbetar med och tvärtom?
Hur ser du som nytillträdd ordförande på det dåliga resultatet rörande brukar-
undersökningen?
Vad gör du som nytillträdd ordförande för analys av situationen?
Hur ser du på heltidsresans betydelse kopplat till den höga korttidsfrånvaron
och signalerna som kommer om brist på återhämtning?
För Landsbygdspartiet oberoende
Pia-Maria Johansson
Svar från majoriteten
Svar på Interpellation från Landsbygdspartiet oberoende.
Det framkommer inte helt tydligt om interpellationen är riktad om verksamheten Hemtjänsten eller
om den också gäller SÄBO?
Eftersom Brukarundersökning med statistik 2016-2022 är markerad med Hemtjänst så antar jag att
det är den verksamhet Lpo har i åtanke, och också med anledning av de tidningsskriverierna i NA som
varit.
Hemtjänsten i hela vårt land har genomgått stora förändringar där i stort sett varenda kommun har
genomfört Heltidsresan. Nora var inte först men relativt sen med sitt genomförande. Att
verksamhetsområdet äldreomsorg genomgått förändringar som påverkat arbetslivet och
arbetsmiljön finns bevittnat i en hel del Media och Press från många olika platser i landet.
I samband med att Covid-19 härjade så aktualiserades arbetsmiljön för de människor som arbetade
inom vården och en statlig utredning med Margareta Winberg som ordförande tillsattes.
Utredningen skulle dels ”titta” på eventuella ändringar för äldre i Socialtjänstlagen, men också på
arbetsvillkor och arbetsmiljö för de som jobbar närmast vården. Jag har ännu inte fördjupat mig i
utredningen.
Svar på era frågor:
1. Det är allmänt vedertaget och med all sannolikhet så även i evidensen att glad och trygg
personal är lyhörd, har ökad förmåga till flexibilitet och att positiva känslor smittar till sin
omgivning, arbetskamrater och inte minst de som vi är till för.
2. Vissa frågor är av principiell karaktär och hör hemma hos kommunfullmäktige. Den
omorganisation av en grupp inom Hemtjänsten är i min värld inte en fråga för
Kommunfullmäktige. Medarbetare i Nora kommun är anställda i Nora kommun med
placering. Vad gäller chefstrukturer så tillkom en verksamhetschef till Hemtjänsten för att de
andra två hade för många personal att ta ansvar för. Den nya förvaltningsorganisationen som
följer omorganisation av den politiska organisationen, där kommer sannolikt nya chefer att
utses. Min syn på det är nämndnivå och antagligen också Ks och Kf. En av tillsättningarna är
jag mån om att den skall genomföras och det är ju den som riktar sig mot äldrevården i Nora.
3. Den första oktober kommer ny arbetstidslag från Eu. Det måste bekräftas i sjukskrivningarna
att så är fallet, och borde då vara känt. Återhämtning gäller ju även rätten till lunchrast som i
press uttrycktes vara vanligt att personal inte fick ut den. Det finns ingen övertid redovisad
för det.
4. Heltidsresan kom till för att vården i hela landet behövde få in fler timmar och att ge fler
kvinnor bättre pensionsrättigheter. Den ska administreras av tjänstemän. Delaktighet kring
schema, där är ”känslan” olika för olika grupper. Det viktiga är brukarperspektivet, men också
att känna delaktighet i sitt arbetsliv. Ni har frågat om jag är beredd att politiskt utvärdera
Heltidsresans påverkan rörande återhämtning.
Svar: just nu nej. Jag vill gå tillbaka och läsa vad beslutet innehöll när Heltidsresan
bestämdes, finns det beslut om utvärdering så skall det fullföljas. Dels så kommer det nya
regler första oktober från Eu som kommer påverka schemat igen.c
5. Av grafen medskickad i Interpellationen så är den lägre än år 2020. År 2021 gjordes ingen pga
Covid. 2016 0ch 2019 var lägre än 2022. 2017, 2018 och 2020 var högre. 88% 2022 är inte
dåligt, även om man inte är nöjd och ska inte vara. Upplevelse av trygghet är viktigt i dessa
oroliga tider som pågår, för oss alla. 2022 inleddes med att restriktionerna för Covid togs
bort den 9 februari och den 24 februari bryter kriget ut i Ukraina. Jag tror att de brukare som
svarat på undersökningen fungerar som oss andra, tryggheten har sjunkit. Den del som
annars i grafen fick lägst var ju brukarinflytande. Vilket den förutom ett år har varit det
mellan åren 2016- till 2022.
6. Min analys av situationen är att vården och äldreomsorgen behöver mer ekonomi för att
utvecklas och att vi som politiker måste på fullt allvar jobba med framtidsutmaningen som
finns där. Min analys av situationen om det är Hemtjänsten här i Nora ni menade så är den
att: omorganisationen i sig var en liten förändring. Däremot tidpunkt och hur? hade med
personalens goda minne kunnat gjorts bättre. Tyvärr så går inte tiden att skruva tillbaka? I
pressen så beskrevs ”krisen” och samtidigt så kritiserades en ev. chefstillsättning.
Verksamheter som upplever kris, där anser jag att en chef som är närvarande chef behövs för
att stötta Alla medarbetare i verksamheten såsom personalstöd och chefstöd. Vi behöver
utveckla delaktighet och kommunikationen i medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och
anmäla arbetsmiljöproblem så att det finns sakliga underlag att agera utifrån. En analys från
mig är att jag och kommunchefen haft ett bra samtal med fackföreningen kommunal där
många hur- frågor kom upp. Det innebär för min del att jag fortsättningsvis aktivt följer att
utveckling sker.
2023-02-21
Ordförande i socialutskottet
Anna Karlsson
