Företagande skapar arbetstillfällen, skatteintäkter, service och framtidstro. Det ska vara enklare att starta, driva och utveckla företag i hela Sverige. Småföretagare, lantbrukare och lokala entreprenörer ska möta rimliga regler, rättvisa villkor och myndigheter som hjälper företag att göra rätt.

Regler, skatter och avgifter ska utformas med hänsyn till att företagens förutsättningar skiljer sig mellan storstäder, mindre orter och landsbygder. Onödig administration ska minska och nya krav ska föregås av ordentliga konsekvensanalyser, särskilt för små företag.

Offentlig upphandling ska ge små och lokala aktörer en verklig möjlighet att lämna anbud. Upphandlingar ska kunna delas upp i mindre delar och kraven ska vara proportionerliga. Onödiga mellanhänder och konsultmäklare som fördyrar tjänster utan att skapa motsvarande nytta ska begränsas.

Naturresurser, energiproduktion och andra värden som skapas i en bygd ska också bidra till jobb, service och utveckling där verksamheten finns. Kapital, kompetens och beslut får inte ensidigt koncentreras till storstäderna.

Sverige behöver ett företagsklimat som uppmuntrar initiativ, investeringar och långsiktigt ansvarstagande. Den som arbetar, anställer och bygger upp en verksamhet ska kunna känna trygghet, framtidstro och stolthet.

Vård och omsorg ska finnas nära människor, vara tillgänglig i hela landet och hålla hög kvalitet. Ingen ska behöva få sämre vård på grund av långa avstånd, brist på personal eller var man bor.

Samhället ska arbeta mer förebyggande med hälsa, kost, rörelse, sömn, rehabilitering och tidiga insatser. Vården ska inte bara behandla symtom utan också söka och åtgärda bakomliggande orsaker till ohälsa. Läkemedel ska användas när de behövs, men inte ersätta andra verksamma behandlingar eller förebyggande åtgärder.

Vårdcentralerna ska ha resurser för att ta ett samlat ansvar för patienten och erbjuda kontinuitet, uppföljning och samordning. Den akuta vården, ambulanssjukvården och tillgången till specialistvård ska samtidigt vara trygga och tillgängliga i hela Sverige.

Äldreomsorgen ska präglas av värdighet, trygghet och kontinuitet. Den enskildes behov ska styra, och personalen ska ha goda arbetsvillkor, rätt kompetens och tillräckligt med tid för varje människa.

En stark välfärd kräver långsiktig planering, ansvar för skattepengarna och ett större fokus på det som ger verklig nytta för patienter, äldre och anhöriga.

Alla barn ska få en trygg skola med studiero, kunniga lärare och möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska förmedla kunskap, ansvar, respekt och framtidstro samt ge eleverna en stabil grund för fortsatta studier, arbete och ett självständigt liv.

Elever som behöver extra stöd ska få hjälp tidigt, samtidigt som elever som har kommit längre ska få möjlighet att utvecklas vidare. Lärare och annan skolpersonal ska ha tydliga befogenheter att skapa ordning och trygghet. Mobiltelefoner ska normalt inte användas under lektionstid om de inte behövs i undervisningen eller av medicinska skäl.

Bra skolor ska finnas även på landsbygden och i mindre orter. Beslut om nedläggningar ska ta hänsyn till barnens restider, trygghet, lokalsamhällets utveckling och skolans betydelse för möjligheten att bo och arbeta på orten.

Utbildning ska vara tillgänglig i hela landet genom skolor, yrkesutbildningar, högre utbildning och välfungerande distansundervisning. Äldre utbildningar och tidigare kunskaper ska värderas rättvist och onödiga formella hinder ska inte stoppa människor från att vidareutbilda sig eller byta yrke.

Utbildningsutbudet ska bättre möta olika elevers, orters och arbetsmarknaders behov. Yrkesutbildningar, lärlingsplatser och samarbete med lokala arbetsgivare ska stärkas så att fler kan utbilda sig till yrken där kompetens behövs.

Människor ska kunna känna sig trygga i hemmet, på arbetsplatsen och på offentliga platser – oavsett var i landet de bor. Polisen, räddningstjänsten och andra viktiga samhällsfunktioner ska finnas tillgängliga även på landsbygden och i mindre orter.

Brott ska förebyggas genom tidiga insatser, närvarande vuxna, fungerande skolor och ett samhälle som fångar upp människor innan problemen växer. Samtidigt ska begångna brott utredas skyndsamt och få tydliga och proportionerliga konsekvenser. Brottsoffrets trygghet, rättigheter och behov av stöd ska väga tungt.

Polisen ska ha tillräckliga resurser, lokal kännedom och möjlighet att snabbt ingripa. Organiserad brottslighet, bedrägerier, våld, stölder och andra brott ska bekämpas på ett kraftfullt sätt.

Domstolar och myndigheter ska vara rättssäkra, effektiva och fria från politisk, ekonomisk eller annan otillbörlig påverkan. Nämndemän ska vara lämpliga för uppdraget, ha de nödvändiga kunskaper och göra självständiga bedömningar utifrån lag och bevisning.

Rättsprocesser ska inte dra ut på tiden. Myndighetsbeslut ska vara tydliga, begripliga och möjliga att överklaga. Den enskilde ska kunna lita på att samma lag gäller för alla och att varje ärende prövas sakligt, opartiskt och rättvist.

Sverige behöver ett livskraftigt jord- och skogsbruk samt en stark inhemsk livsmedelsproduktion. Lantbrukare, skogsägare och livsmedelsföretag ska kunna utveckla sina verksamheter, investera långsiktigt och få rimligt betalt för de värden de skapar.

Svenska producenter ska konkurrera på lika villkor. Regler, skatter och myndighetskrav ska vara tydliga, proportionerliga och ta hänsyn till mindre företags förutsättningar. Importerade livsmedel ska så långt som möjligt uppfylla motsvarande krav på livsmedelssäkerhet, djurskydd, miljöhänsyn och användning av läkemedel som den svenska produktionen.

Sveriges självförsörjningsförmåga ska stärkas. Mer av den mat som konsumeras i Sverige ska också kunna produceras, förädlas och lagras här. Offentlig verksamhet ska i större utsträckning köpa svensk och lokalt producerad mat och utforma upphandlingar så att även mindre producenter kan delta.

Konsumenterna ska kunna lita på att maten är säker, näringsrik och tydligt märkt. Ingredienser, tillsatser och livsmedlets ursprung ska redovisas på ett begripligt sätt. Producenter och importörer ska ta ansvar för provtagning, spårbarhet och återkallelser när risker upptäcks. Försiktighetsprincipen ska tillämpas när det finns en välgrundad misstanke om att risker finns för människors hälsa.

Skogen ska användas långsiktigt och bidra med arbetstillfällen, material, energi och klimatnytta. Skogsägare ska ha möjlighet att välja olika hållbara brukningsmetoder utifrån markens förutsättningar. Äganderätten ska respekteras och beslut om skydd, begränsningar eller naturvård ska fattas i dialog med berörda markägare och förenas med ett tydligt ansvar för skötsel och ersättning.

Jordbruk, djurhållning och skogsbruk formar öppna landskap, biologisk mångfald och levande bygder. När den svenska produktionen stärks förbättras också landets beredskap, livsmedelssäkerhet och möjligheter att försörja befolkningen i både vardag och kris.

Sverige behöver en stabil, fossilfri och kostnadseffektiv energiförsörjning som fungerar under alla årstider. Hushåll, företag, lantbruk och offentlig verksamhet ska kunna lita på att elen finns när den behövs och att priserna ligger på en rimlig och förutsägbar nivå.

Energipolitiken ska vara långsiktig och teknikneutral. Kärnkraft, vattenkraft, kraftvärme, solenergi och ny energiteknik ska kunna bidra utifrån sina respektive styrkor. Sverige behöver tillräckligt med planerbar elproduktion, ett robust elnät och bättre överföringskapacitet mellan landets olika delar.

Ny elproduktion och nya elnät ska planeras med hänsyn till människor, natur, företag och lokalsamhällen. De som påverkas av stora energianläggningar ska få verkligt inflytande och den bygd där energin produceras ska få del av de värden som skapas. Kommunernas möjlighet att påverka etableringar ska värnas.

Klimat- och miljöpolitiken ska bygga på genomtänkta beslut, försiktighetsprincipen och en bedömning av konsekvenserna för hela samhället. Åtgärder som ser bra ut i teorin får inte genomföras utan hänsyn till försörjningstrygghet, kostnader, beredskap och skillnaderna mellan stad och landsbygd.

Omställningen ska vara realistisk och ge människor och företag tid att anpassa sig. Fungerande fordon, maskiner och uppvärmningssystem ska inte förbjudas innan tillförlitliga och ekonomiskt rimliga alternativ finns tillgängliga i hela landet. El, biodrivmedel, vätgas och andra tekniker ska utvecklas parallellt.

Naturen och miljön ska skyddas genom förebyggande arbete, tydligt ansvar och åtgärder som ger verklig effekt. Mark, vatten, skogar och biologisk mångfald ska förvaltas långsiktigt, samtidigt som människor ska kunna bo, arbeta, bruka mark och utveckla verksamheter i hela Sverige.

Det ska gå att bo, bygga och leva i hela Sverige. Människor ska kunna välja stad, mindre ort eller landsbygd utan att mötas av orimliga hinder, bristande service eller regler som inte tar hänsyn till lokala förutsättningar.

Det behövs fler prisvärda bostäder för olika skeden i livet. Unga ska kunna flytta hemifrån, barnfamiljer hitta ett långsiktigt boende och äldre kunna bo tryggt nära familj, service och gemenskap. Mindre och billigare bostäder, som SverigeTorpet, kan ge fler möjligheter att äga eller hyra ett eget hem.

Plan- och byggregler ska vara tydliga, proportionerliga och möjliga att tillämpa även i mindre kommuner och på landsbygden. Det ska bli enklare att bygga, bygga om och använda befintliga byggnader, samtidigt som säkerhet, kvalitet, kulturmiljöer och människors rättigheter värnas.

Samhällsplaneringen ska utgå från människors verkliga behov och se bostäder, arbetstillfällen, skolor, vård, handel, kollektivtrafik och digital infrastruktur som en helhet. Nya bostadsområden ska planeras så att vardagen fungerar och att människor inte blir helt beroende av långa och kostsamma resor.

Kommuner ska kunna utveckla sina småorter och landsbygder, inte bara centralorten. Tomter, byggbar mark och befintliga fastigheter ska tas till vara, och enskilda initiativ ska mötas med lösningsvilja. Beslut om byggande och markanvändning ska fattas så nära berörda som möjligt.

Trygga och attraktiva livsmiljöer kräver omsorg om både den byggda miljön och naturen. Bostadsområden ska erbjuda grönska, mötesplatser, tillgänglighet och trygghet. Hela Sverige vinner när fler orter kan växa och när människor får möjlighet att skapa ett gott liv där de vill bo.

Vägar, järnvägar, kollektivtrafik, elnät, bredband och mobiltelefoni ska fungera i hela landet. En väl utbyggd och underhållen infrastruktur är en förutsättning för att människor ska kunna bo, arbeta, studera och driva företag oavsett bostadsort.

Underhållet av befintliga vägar och järnvägar ska prioriteras innan stora och kostsamma prestigeprojekt genomförs. Trafiksäkerhet, framkomlighet och bärighet ska förbättras, särskilt på mindre vägar som är viktiga för boende, lantbruk, skogsbruk, företag och räddningstjänst.

Kollektivtrafiken ska anpassas efter olika delar av landet och deras behov. Lösningarna kan se olika ut i storstäder, mindre orter och glest befolkade områden. Bussar, tåg, anropsstyrd trafik, samåkning och andra flexibla transportlösningar ska tillsammans göra det möjligt för fler att resa till arbete, utbildning, vård och service.

Elnätet ska vara robust och ha tillräcklig kapacitet för hushåll, företag, jordbruk och ny elproduktion. Investeringar i nätet ska planeras långsiktigt och genomföras i hela landet, så att bristande överföringskapacitet inte hindrar etableringar, bostadsbyggande eller lokal utveckling.

Tillgång till snabbt och stabilt bredband samt tillförlitlig mobiltelefoni är en grundläggande samhällsfunktion. Även människor och företag på landsbygden ska kunna arbeta digitalt, använda samhällstjänster och kontakta vård, myndigheter och räddningstjänst.

Digital utveckling ska förenkla vardagen och göra offentlig service mer tillgänglig. Digitala system ska vara säkra, användarvänliga och fungera tillsammans. Samtidigt måste personlig service, telefonkontakt och andra alternativ finnas kvar för människor som inte kan eller vill använda digitala tjänster.

Ny teknik ska användas för att minska avstånden, stärka företagandet och förbättra samhällsservicen. Digitalisering ska vara ett hjälpmedel för människor – inte skapa nya hinder, ökad sårbarhet eller ett samhälle där den enskilde lämnas utan stöd.

Ett fritt samhälle behöver oberoende medier, ett levande kulturliv och en öppen demokratisk debatt. Människor ska kunna ta del av olika perspektiv, granska makthavare och uttrycka sina åsikter utan rädsla för censur, hot eller otillåten påverkan.

Public service ska vara självständigt, sakligt och opartiskt. Uppdraget ska fokusera på nyhetsförmedling, samhällsinformation, folkbildning, kultur och beredskap. Hela landet ska speglas, inte bara storstäderna, och människor i olika delar av Sverige ska få möjlighet att synas och höras.

Lokala och regionala medier har en viktig roll för demokratin. När kommuner, myndigheter och företag granskas lokalt, stärks insynen och medborgarnas möjlighet att påverka. Förutsättningarna för lokal journalistik ska därför värnas.

Demokratin ska vara tillgänglig och begriplig. Medborgare ska få tydlig information om beslut, kostnader och konsekvenser samt verkliga möjligheter att lämna synpunkter innan viktiga förändringar genomförs. Folkvalda och myndigheter ska kunna ställas till ansvar för sina beslut.

Kultur, bibliotek, föreningsliv och lokala mötesplatser skapar gemenskap, kunskap och livskraft. Kulturpolitiken ska ge utrymme för både professionella verksamheter och ideella krafter samt värna om lokala traditioner, språk, hantverk och kulturmiljöer.

Offentliga medel ska användas ansvarsfullt, öppet och rättvist. Stöd till medier och kultur ska bygga på tydliga kriterier, samhällsnytta och konstnärlig frihet – inte på krav på politisk anpassning. Hela Sverige ska få möjlighet att skapa, delta och utvecklas.

Sverige ska kunna skydda befolkningen, territoriet, demokratin och viktiga samhällsfunktioner. Det militära försvaret, civilförsvaret och den lokala beredskapen ska vara tillräckligt starka för att möta krig, sabotage, cyberangrepp, naturkatastrofer, pandemier och andra allvarliga kriser.

Försvarsförmågan ska finnas i hela landet. Försvarsmakten ska ha tillräckligt med personal, materiel, övningsmöjligheter och fungerande försörjningskedjor. Sveriges medlemskap i Nato ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och stödja våra allierade.

Kommuner, regioner, myndigheter, företag och frivilligorganisationer ska veta vilket ansvar de har när samhället utsätts för stora påfrestningar. Beredskapen ska bygga på tydliga planer, regelbundna övningar och fungerande samverkan mellan nationell och lokal nivå.

Sverige behöver en högre egen försörjningsförmåga. Tillgången till mat, dricksvatten, energi, drivmedel, läkemedel, sjukvårdsmateriel och andra nödvändiga varor ska tryggas genom svensk produktion, beredskapslager och säkra leveranskedjor. Jordbruket, skogsbruket, livsmedelsindustrin och transportsektorn är därför centrala delar av totalförsvaret.

Vägar, järnvägar, hamnar, elnät, betalningssystem, digitala nät och telekommunikationer ska kunna fungera även under störningar. Reservkraft, alternativa kommunikationsvägar och lokal reparationsberedskap måste finnas där de behövs.

Hushållen ska få tydlig information och rimliga möjligheter att förbereda sig, men staten kan inte lägga hela ansvaret på den enskilde. Samhället ska särskilt kunna hjälpa äldre personer, sjuka personer, personer med funktionsnedsättning och andra som behöver stöd vid en kris eller en evakuering.

Landsbygden har stor betydelse för Sveriges motståndskraft. Där finns livsmedelsproduktion, vatten, energi, skog, lokalkännedom och människor med praktisk kompetens. När hela landet har fungerande service, infrastruktur och beredskap blir Sverige starkare, tryggare och bättre rustat för framtiden.