Insändare / Artiklar i media
Landsbygdspartiet oberoende och Norapartiet beklagar det beslut som nu tagits i fullmäktige i Nora och som med största sannolikhet kommer att överklagas till Mark- och miljödomstolen.
Vi önskar förklara varför vi anser det vara fel att bygga ett särskilt boende med 90 platser vid vårdcentralen.
Vi ser en trend där äldre i högre utsträckning vill bo hemma. Vi arbetar aktivt för att minska tiden på särskilt boende för den enskilda. Nära vård kommer att påverka möjligheten till vård i hemmet. Det är troligt att avlastningsvård, så kallad kortis, kommer att öka. Dessa faktorer påverkar efterfrågan på särskilda boendeplatser som är ett boende i livets slutskede.
En förhoppning har varit att kommunens befolkning ska öka med drygt 2000 invånare fram till 2030, vilket skulle bidra till större intäkter och mer ”byggmuskler” för kommunen. Detta är en utopi i dagsläget då SCB s siffror visar en ökning med ca 100 invånare fram till 2040.
Åldersgruppen 65-79 år minskar jämfört med idag på 10 år med ca 1000 invånare. Gruppen 80+ ökar med ca 400 under motsvarande period för att därefter sjunka. Statistiska siffror är dock alltid en gissning, som går att påverka med olika politiska beslut och marknadsföring, men vår bedömning är att vår kommun inte klarar av två så stora kostnadsökningar som Nya Karlsängskolan och Rosen innebär.
Inte heller är 90 platser motiverat då många äldre i allt större utsträckning önskar vårdas i hemmet eller flytta till ett trygghetsboende centralt, särskilt då vi kan arbeta med flera förebyggande insatser.
I Nora saknar vi ett trygghetsboende, det vill säga en lägenhet med enklare kök, gemensamma utrymmen för måltid och social samvaro. Har man behov av hemtjänst eller hälso- och sjukvård, ansöker man om det i ett trygghetsboende.
Vi menar att det är i denna ände man bör börja. Vi kommer att få en äldre befolkning under
de närmaste tio åren, som har behov av särskilt boende under en kortare tid, men vi menar att man här bör utreda möjlighet till utökat antal platser på Hagby ängar, som kan rymmas i den planerade lokalförsörjningsplan som nu sjösätts.
Boendeformen trygghetsboende kan vara hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ.
Åldersgräns finns. Denna typ av boende ska ej jämföras med så kallade seniorboenden.
Många av trygghetsboendena har en anställd trivselvärd eller nära samarbete med pensionärsorganisationer, det vill säga ett tryggt boende för den äldre befolkningen med en central lokalisering i stan eller byn.
Dessa boenden har visat att man förskjuter tiden för när man som enskild har behov av särskilt boende.
Rosen som den nu planeras menar vi blir allt för skrymmande i förhållande till övrig bebyggelse. Villaägarna runt Rosen berörs och skulle få betydande förändringar jämfört med idag både vad gäller framtida byggnader på respektive tomt och för sin miljö, vilket vi inte anser vara motiverat.
Inte heller har geologiska undersökningar gjorts för att stresstesta vad som händer med de gamla villorna, där minst en är av kulturhistoriskt värde (Rosen 5, enligt bygg och miljönämnden), om man bygger det underjordiska garage som majoriteten uttalat sig positiv till i kommunstyrelsen 23-12-13.
Även buller, ökat trafikflöde och parkeringssituation över jord (45 platser) menar vi skulle bidra till negativa konsekvenser både för boende och brandkår som är belägen alldeles intill.
Skapa i stället ett trygghetsboende i form av t.ex. insatslägenheter. Låt en duktig byggherre få snabbspår på en central plats i stan, hjälp till med marknadsföring och bygg. Vi behöver ett trygghetsboende för våra äldre -nu.
Pia-Maria Johansson
Eva Karlsson
Bengt Magnusson
Bo Henriks
Aarne Vaatho
Kaj Björåsen
Anna Berggren
Samtliga Landsbygdspartiet oberoende (LPo)
Jan Rylander
Boye Jonsson
Lars-Erik Larsson
Samtliga Norapartiet (Np)
Vill se över vattentaxorna – ”Orimligt dyrt”
Oppositionsrådet Pia-Maria Johansson (LPO) reagerar på det dyra vattnet som drabbar föreningen Hobbysnickarna och Hobbyvävarna och andra i samma situation. Det är helt orimligt att behöva betala 7 000-8 000 per kubikmeter vatten anser hon. Därför vill hon ändra så att de drabbade får en lägre taxa. Taxorna kan också komma att höjas kraftigt vid årsskiftet.
– Efter nyår riskerar de dessutom att få en grundavgift på över 23 000 kronor, De får ju en vattenkostnad på kanske 5 000-6 000 kronor eller mer per kubik. Det ska jämföras med vanliga villor som kanske har drygt 100 kronor per kubik, förklarar hon.
Som NA redan berättat drabbas föreningen Hobbysnickarna och Hobbyvävarna i Gyttorp hårt och får betala 20 000 kronor om året, trots att de förbrukar ytterst lite vatten. Föreningen hade lagt ett medborgarförslag där de önskar samma taxa som för villor, drygt 6 000 kronor, men det avslogs på senaste fullmäktigemötet. Enligt kommunalrådet Dan Pierre (M) kommer kommunen att lösa situationen på nåt sätt, till exempel med driftbidrag till föreningen. Att ändra taxorna är däremot inte aktuellt.
Pia-Maria Johansson (LPO), oppositionsråd.
Bild: Thomas Eriksson
Pia-Maria Johansson menar däremot att det visst går att ändra taxorna.
– Det är klart att vi kan gå in och ändra taxorna. Det beslutet tas ju av oss politiker. Vi i LPO tycker att de som gör av en mindre mängd vatten borde ligga på den lägre grundtaxan. Det enda rätta är att se över taxans konstruktion, säger hon.
– Enligt vattenlagen ska taxan fördelas så den blir skälig och rättvis.
Abonnenterna är indelade i två huvudkategorier, förklarar hon. Dels ”småhusfastigheter” dit vanliga villor hör, och dels ”bostadsfastigheter” dit hyresfastigheter, garage, verksamhetslokaler och alla andra lokaler hör. Det drabbar framförallt de som hör till ”bostadsfastigheter”, men som förbrukar lite vatten. Förutom föreningar som Hobbysnickarna och Hobbyvävarna, drabbas även enskilda som har den typen av fastighet men gör av med väldigt lite vatten, menar Pia-Maria Johansson.
Nu kommer dessutom ett förslag att va-avgifterna höjs med 30 procent för 2024, och ytterligare 30 procent 2025 och tio procent för 2026, förklarar hon. En delorsak till höjningen är att reningsverket blev mycket dyrare än beräknat, menar hon.
– Det skulle ha kostat 150 miljoner men det kostade 170 miljoner. Sen har vi en viss utbytestakt av rören i marken och det kostar flera miljoner per år. Nu när man föreslår en skyhög höjning av va-avgifterna kanske vi kan hejda utbytestakten av rören, för att få ned avgiftshöjningen. Vi måste vända på alla stenar.
Den 15 november ska förslaget till nya va-avgifter upp i kommunstyrelsen, förklarar hon. Mötet är öppet för allmänheten.
Nedläggningen av Soltunets förskola
Föräldrarna om återöppnandet av förskolan: ”Känns konstigt och ansvarslöst”
Nerikes Allehanda – 4 september 2023 05:02
Föräldrarna i Nora stred mot nedläggning av förskolan Soltunet för två år sedan.
Nu ska den öppna igen, något de reagerar starkt på.
– Att politikerna står fast vid att det var rätt beslut är konstigt och ansvarslöst, säger Alexandra Mathisen.
”Jag brydde mig inte ett skvatt om kommunpolitiken innan”, säger föräldern Alexandra Mathisen som efter turerna med Soltunet engagerat sig politiskt.
Bild: Lovisa Blomberg
Hon är en av de föräldrar som var drivande i protesterna mot stängningen. Sonen hade redan avverkat sina år på förskolan och dottern hade precis börjat – allt fungerade bra. Barnen kunde nästintill släppas iväg själva, de drygt tvåhundra metrarna mellan huset och skolan.
En dag slår hon upp tidningen och får läsa att majoriteten föreslår att stänga förskolan. Sedan tidigare är det även klubbat att stänga den pedagogiska barnomsorgen Solkatten.
– Jag kunde inte tro att det var sant.
Alexandra berättar om hur hon och några till föräldrar startar en facebookgrupp och namninsamling, sätter upp lappar och mejlar samtliga ledamöter med frågor.
Det blev starten på en infekterad debatt med otaliga mejl, vändor och försök till samtal med politikerna. För när föräldrarna ville få information kände de att de fick kalla handen tillbaka. Första dialogmötet som skolan och politiken håller i sker mindre än fyra månader innan stängningen väntas ske.
– Men vad det gällde fick vi inte veta. Och någon dialog tycker jag inte det var. Inte så många var närvarande heller, inga föräldrar med invandrarbakgrund.
Soltunet beräknas återöppna i januari 2024. Först måste kökslokalen däremot upprustas med nya köksskåp och luckor, hyllplan samt lagning och målning av väggar i varumottagningen.
Bild: Lovisa Blomberg
Redan här påtalar Alexandra och de andra föräldrarna att det behövs en barnkonsekvensanalys, hur ska man annars säkerställa barnens bästa? Men några svar får hon inte. Inte förrän föräldrarna skriver ett öppet brev, publicerat i NA, kliver kommundirektören in och ger folkhälsoteamet i uppdrag att genomföra en sådan analys.
– Så beslutet skjuts fram men när jag sedan pratar med personalen har de inte fått någon info om det.
Analysen som görs är däremot väldigt skral, anser föräldrarna och den politiska oppositionen. De tycker inte att någon riktig slutsats finns och att det också behöver tittas på prognosen för inflyttade barn, inte enbart på födelsetalet.
– Vår rädsla var att få fler större barngrupper på grund av det här men politikerna tyckte att vår oro skapade problem bara, att vi startade ett drev, säger Alexandra och fortsätter:
– Men vi var ju oroliga för barnens skull, att det helt plötsligt skulle bli fler barn i Nora och brist på förskoleplatser.
Alexandra var en av de drivande föräldrarna gällande Soltunet och hon berättar att de, efter beslutet att öppna igen, känner sig ledsna och besvikna.
Bild: Lovisa Blomberg
Så blev det också. I juni 2022, drygt ett halvår efter nedläggningen och överflyttningen till bland annat Sparvugglan i Esstorp, kommer larmet om en drastisk ökning av barnantalet. Skolchefen får i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda den akuta situationen.
Resten är väl känt av många. I början av juni i år tas beslutet att återöppna Soltunet till början av 2024, också med anledning av att regionens familjecentral som var tänkt i lokalerna inte blir av. Efter beslutet säger Mikael Wahlberg (S), ordinarie ordförande i bildningsnämnden, till NA att det trots allt var rätt val att stänga enligt de prognoser man hade då.
Det här upprör Alexandra och de andra föräldrarna som stred för skolan.
– Att de fortfarande står fast vid att det var rätt beslut känns konstigt och ansvarslöst.
För henne blev förflyttningen till Sparvugglan inte till det bättre. Längre sträckor att skjutsa och trots personalens vilja att få det att fungera visade det sig vara svårt att baka ihop de olika grupperna.
Något annat hon funderat mycket på längs vägen var det faktum att kontraktet på lokalerna på Soltunet ännu inte hade gått ut när stängningen skedde. Och att omfattande renoveringar behövdes på förskolan.
– Köket var dåligt men när vi föräldrar ringde till Samhällsbyggnad Bergslagen handlade det enbart om att slipa och måla hyllor.
Föräldrarna fick nys om förslaget att stänga Soltunet först i en artikel i NA och satte själva upp informationslappar och startade namninsamling.
Bild: Lovisa Blomberg
I samband med stängningen monterades Soltunets kök ner och flyttades till Sparvuggalns nya avdelning.
– Då var det minsann inga fel på det.
Hon berättar också att det under våren 2022, strax innan politikernas akuta möten om förskolebristen, öppnades en till avdelning på Hagbyängens förskola.
– Det var för mycket barn helt enkelt. Men det här skedde under radarn.
Dessa frågetecken kom att bli skälet till Alexandra själv engagerade sig politiskt.
– Jag brydde mig inte ett skvatt om kommunpolitiken innan. Men när man som medborgare inte ens kan lyfta frågor och få svar har det gått alldeles fel.
Än så länge är hon bara fritidspolitiker, även om hon vill bli mer aktiv framåt.
– Jag vill strida för barnen, ha mindre barngrupper, ha kvar mindre förskolor. Bor man på en liten ort vill man ha det lilla och slippa skjutsa över hela stan.
“Vår rädsla var att få fler större barngrupper på grund av det här men politikerna tyckte att vår oro skapade problem bara”, säger Alexandra.
Bild: Lovisa Blomberg
När NA kontaktar skolförvaltningen bekräftar de att kontraktet på Soltunet ännu inte hade gått ut när man stängde ner Soltunet. Det skulle gå ut i början av 2022 men i och med planerna på familjecentral i lokalerna sa man aldrig upp kontraktet. Vad man faktiskt sparade av de pengar man hade räknat med kan kommunledningen inte ge några precisa besked om.
När det gäller den omfattande renoveringen på Soltunet ska det aldrig ha handlat om något annat än skåpluckor, lådor, hyllplan och vissa ytskikt. Därmed kunde delar av storköksutrustningen flyttas till Sparvugglan.
– Och på Hagbyängens förskola var det på grund av bristfälliga lokaler på Järntorgets förskola som man öppnade en ny avdelning, inte platsbrist, förklarar skolchefen Christian Kokvik.
Med facit i hand kan Mikael Wahlberg, ordinarie ordförande i bildningsnämnden, bara beklaga föräldrarnas känsla att bli dåligt bemötta, även om han själv inte var ansvarig för frågorna just då.
– Om de upplever det så är det förstås tråkigt, så ska det inte vara men jag kan inte kommentera varför något föll mellan stolarna för tre år sedan, säger han.
”Om de upplever det så är det förstås tråkigt”, säger Mikael Wahlberg (S) om föräldrarnas kritik mot hur de blev bemötta.
Bild: Susann Rickann/pressbild
Han förklarar igen att själva stängningen gjordes helt utifrån de prognoser som då fanns.
– Det fanns ett underlag och ett vikande barnantal då som gjorde att vi bedömde att det var rätt väg framåt att stänga. Vi står här nu och ser att barnantalet aldrig minskade, vilket gjorde att personalen fick jobba hårdare och nu bedömer vi att vi måste ha fler lokaler.
Och det är något positivt, menar han.
– Att antalet barn ökar är ju precis vad vi vill, att barnfamiljer vill bo i Nora och då vill vi möta det såklart.
FAKTA
DETTA HAR HÄNT
• 29 oktober 2020, kommunen gör en risk- och konsekvensanalys av reduceringsförslaget att lägga ner Soltunets förskola
• 10 februari 2021, kommunstyrelsen sammanträder och beslutar att föreslå kommunfullmäktige att förskolan Soltunet ska läggas ner 1 juli 2021 för att spara pengar, sedan tidigare är det beslutat att även den pedagogiska barnomsorgen Solkatten ska läggas ner 1 juli
• 17 februari 2021, NA skriver om kommunens förslag
• 18 februari 2021, föräldrarna startar facebookgrupp och påbörjar namninsamling
• 24 februari 2021, namninsamlingen med 464 underskrifter överlämnas på kommunfullmäktige och ärendet blir återremitterat för att hålla dialog med föräldrar
• 23 mars 2021, dialogmöte hålls digitalt med föräldrar
• 31 mars 2021, föräldrarna publicerar ett öppet brev till politikerna och skolledningen i NA, med över 130 namnunderskrifter
• 7 april 2021, kommundirektören ger folkhälsoteamet i uppdrag att göra en barnkonsekvensanalys och beslutet skjuts fram till juni
• 8 juni 2021, på kommunfullmäktige blir det minoritetsåterremiss för att utreda frågan bättre, något kommunstyrelsens ordförande var tydlig med inte skulle förändra något
• 22 september 2021, politiska majoriteten klubbade igenom att stänga Soltunet 7 oktober.
• 30 mars, förvaltningsrätten avslår överklagandet i ärendet som miljöpartiet tidigare gjort
• Början av 2022, en familjecentral planeras i de tidigare förskolelokalerna, i samarbete med Region Örebro län
• Juni 2022, larm kommer om brist på platser. Skolchefen får i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda frågan
• Juni 2023, kommunen beslutar om att öppna Soltunet igen, med anledning av förskoleplatsbristen och att regionen backar ur samarbetet med familjecentralen
Domen på beslutet i vi överklagade gällande ersättningen till föräldrarna som ville starta Solkatten i kooperativ regi. Föräldrarna konstaterade att med kommunens beslut rörande ersättning skulle de inte gå runt ekonomiskt och därför vågade inte de göra detta.
Nu ett år senare kommer domen, till deras fördel med vår hjälp.
Man får väl hoppas att de majoritetspartierna som var då både tänker en och två gånger innan man slår igenom sådana här beslut som dödar både glädje och företagsanda hos våra unga invånare som faktiskt vill bidra till utveckling och alternativ.
Idag har vi ”överfulla förskolor” enligt direktiv från skolverkets rekommendationer. De lägger ner Soltunets förskola och startar öppen verksamhet som är en öppen verksamhet till glädje för unga föräldrar precis som kyrkan har. Med skillnaden att profession från vårdcentral ska finnas på plats. Sådan verksamhet kan mycket väl kan ske i andra lokaler till lägre kostnad. Sedan säger man att vi måste satsa på nya invånare. Rimmar dåligt vad gäller barn i förskola.
Läs domen här: Mål nr 1285-21
Alla minns vi debatten om de små barnen i Nora.
Nedläggningen av Soltunet och Solkatten
och hur majoriteten ansåg att de tagit hänsyn till barnkonsekvensanalysen, till
barnperspektivet och att någon förändring inte hade skett som påverkade beslutet när frågan
om nedläggning av Soltunet senarelades. Barnantalet skulle sjunka och vi behövde inte så
många förskoleavdelningar.
Det faktum att man planerar för att Nora ska växa tog majoriteten inte hänsyn till, inte heller
att flexibla lösningar bäst möter framtiden när verkligheten är osäker. Vi i oppositionen
protesterade och föräldrarna också.
Sedan konstaterade man att det hade räknats fel. Efter att man tömt Soltunet och lagt ner den
pedagogiska omsorgen i Solkattens lokaler. Vilket svek mot Noras barn och föräldrar!
Siffror som är kommunens egen statistik:
– I augusti 2020 hade vi 431 barn inskrivna i barnomsorgen.
– I augusti 2021 hade vi 420 barn inskrivna.
– I augusti 2022 hade vi 426 barn inskrivna
– Idag, april 2023 har vi 493 barn inskrivna.
23 barn (färre än 2022) går vidare till skolan och då har vi 470 barn kvar i höst, förutsatt att
INGA barn kommer till. Grupperna fylls på med mycket små barn i augusti varje år och
snittet nu per avdelning är 18,1 barn /per avdelning, men flera småbarn.
Idag ligger Nora kommun långt över skolverkets rekommendationer vad gäller barngruppers
storlek.
Vi kan även se i statistiken att nästa år och tre år efter det kommer fler barn att gå över i till
skolan vilket också innebär större klasser vilket utifrån barn- och inlärningsperspektiv inte är
bra.
Vi behöver med andra ord en snabb flexibel lösning för barnomsorgen kommande år, samt se
över hur vi kan lösa en situation så kommande barn i låg och mellanstadiet erbjuds lugn och
ro för att skapa bästa inlärningsmiljö utan att hamna i stora klasser. Det är under de första åren
i skolan barn knäcker olika lärokoder och behöver bli sedda.
Majoriteten planerar för en större förskola, men vi känner alla till hur lång tid det tar att bygga
nytt, särskilt utan pengar. Att vi behöver hantera situationen synes sekundärt och med det är
det de små barnen som betalar priset. Samtidigt gör man frivillig verksamhet av Soltunet
förskola för en verksamhet som saknar vetenskaplig grund.
Vi säger inget om att öppna en öppen förskola för föräldrar med barn hemma, men det är
knappast det som bör prioriteras när det ser ut som det gör. Dessutom kan ett samarbete med
kyrkan öppna för en lösning.
Vi i LPo varnade för detta och reserverade oss mot beslutet att reducera antalet avdelningar
som togs 8 september 2021 i kommunstyrelsen. Den avdelning på Sparvugglan som tidigare
stått tom hade vi behövt idag för att kunna närma oss de riktvärden som finns på antal barn
som Skolverket rekommenderar (på Skolverkets sida kan man läsa: För barn mellan ett och
tre år kan ett riktmärke för barngruppens storlek vara 6 till 12 barn. För barn mellan fyra och
fem år kan ett riktmärke vara 9 till 15 barn).
Vi har under flera år även föreslagit en förskolebuss som en flexibel snabb lösning som kan
vara både attraktiv och hjälpsam framåt. Vi gör det även i årets budget, menar man alvar med
förebyggande arbete bör mindre grupper i förskolan vara ett av de första insatser man åtgärdar
För Landsbygdspartiet oberoende
Pia-Maria Johansson
Som alla i kommunen vet pågår planer för att bygga ny högstadieskola. En större skola, men som
fortfarande gör att eleverna inte blir anonyma. Nya skolan planeras byggas i trä med solceller. Bild
och information finns på kommunens hemsida. Önskan om en skola som smälter in i staden och som
byggs i trä kommer bland annat från LPo, samt solceller, vilket borde vara självklart för alla
kommunala nybyggnationer. Beslut har tagits i styrgrupp att projektet ska uppfylla miljöbyggnad nivå
silver men utan att certifieras, då det senare är dyrt. Skolan ska kunna användas generellt av
exempelvis olika föreningar. Behovet som uttryckts där har varit just en plats där det ryms 200
personer; framtida aula byggs därför för 200 personer.
Tanken från arkitekterna, när det handlar om Karlsängskolan, är en utveckling av hela
Karlsängsområdet, det syftar till att skapa en stadsdel vilket också är ett förberedande arbete som
pågår, dock i andra projekt. Även detta kostar givetvis mycket pengar i form av resurser och nya
detaljplaner mm.
Efter skolbygget är kommunens låneutrymme slut. Driftkostnaden kommer fördubblas vilket innebär
i alla fall 7 miljoner mer än idag. Ska det sedan byggas mer, måste andra huvudmän bygga och
kommunen får betala dyr driftkostnad (ex Rosen kommer kosta minst 25 miljoner /år i drift , vilket
ska jämföras med dagens kostnad på 11,5 miljoner). Eller så ska vi gå över rekommenderad lånegräns
per invånare.
Vi kunde läsa i moderaternas valmanifest att man skulle reducera låneskulden och få ordning och
reda på ekonomin i Nora kommun. Socialdemokraterna lovade närmast guld och gröna skogar i sitt
Nu kan vi läsa i majoritetspartiernas ”avtal” hur man ska satsa på det mesta: ny plåthammarsbro (
oklar kostnad), ny mötesplats -teaterbiograf, ( 10-12 miljoner), Norvalla (ca 19 miljoner), cykelvägar (
oklar kostnad), strandpromenad,(minst 9 miljoner), ny förskola (runt 20-25 miljoner) och så Rosen
Man ska vara långsiktig men ändå så nämns dessa saker inom tidsramen fram till 2026.
Under förra mandatperioden klarande man inte av att spara. Orsaken till att kommunen fortfarande
går med plus är de statliga bidragen vi fått som under pandemin varit höga. Inget varar dock för evigt
och med ökade driftkostnader måste motsvarande besparingar ske. En stilla undran är var pengarna
ska komma från, till förmån för nya dyra projekt. (större barngrupper, klasser, sämre service? ).
Ingenting nytt från nya majoriteten nämns, trots möjligheterna att under kommande 4 år faktiskt
lägga energi på att få till en ny stadsdel, där trygghetsboenden skulle kunna ingå som en del.
Trygghetsboenden ökar servicen och minskar ensamheten för de gamla och förskjuter behovet av
särskilt boende.
Det enda nya vi kan höra från oppositionen är att man ska vara ”snabbfotad” vilket förmodligen
betyder att så få ärenden som möjligt ska upp i kommunfullmäktige. En rekommendation är därför
att gå på de öppna kommunstyrelsesammanträdena för att höra majoritetens resonemangen.
Det är också intressant tycker vi i LPo att man kallar det man kommit överens om för ett avtal. En
begreppsförskjutning som är olycklig då det inte finns något juridiskt bindande förhållande. Förra
majoriteten hade i alla fall smaken att använda ordet plattform som inte ledde till förvirring
Vi kan konstatera att våra idéer för ung, gammal och landsbygd står sig bra som alternativ för att nå
ökad tillväxt utan att rasera kommunens ekonomin.
Här är vår budget: Budget 2024
Reformera fullmäktige och sätt invånarna i centrum
Nora är en fantastisk liten kommun med stora möjligheter. De flesta som bor här är stolta över läget,
den lilla trästaden och för de flesta; närheten till service och utbud. Att vara stolt betyder dock inte
att man alltid är nöjd. Under den gångna mandatperioden har det funnits många samtalsämnen för
grannar, på vårdcentralens väntrum eller i livsmedelsaffären om olika beslut som de styrande i
kommunen fattat. Noraborna bryr sig om sin kommun och vill den väl.
Kommunens verksamheter är våra gemensamma. Förvaltningen och utvecklingen ger vi vart fjärde år
35 stycken folkvalda i förtroende att leda, granska och för att driva förbättringar. Det är självklart och
helt grundläggande för vår demokrati att kommunens högsta beslutande organ är transparant,
tillgängligt och att väljarna ses som den yttersta uppdragsgivaren.
- Därför är det nu viktigt att det politiska systemet öppnar upp och river hinder för information och
delaktighet i den politiska beslutsprocessen. Välinformerade invånare som har möjlighet att påverka
och bidra i beslutsprocesserna är en viktigt för att besluten ska bli bra. Vi, undertecknande
oppositionsföreträdare, är eniga om att formerna för kommunfullmäktiges sammanträden i Nora
kommun behöver reformeras. Vi föreslår nu majoriteten att
Kommunens högsta beslutande organ, som samlar de folkvalda, ska sammanträda centralt i
Nora stad som princip. Därför vill vi flytta fullmäktigemötena från Hagby ängar. Vi menar
också att det är värdefullt att kommunfullmäktige sammanträder i andra orter, såsom
Järnoboås eller Viker, då och då. På detta vis medger platsen för fullmäktige att fler Norabor
kan och vill delta som åhörare. - Kommunfullmäktiges sammanträden ska webbsändas så att den som vill kan följa debatten
och besluten från annan plats. - Inför en ny stående punkt på fullmäktiges dagordning: Allmänhetens frågestund. För att den
ska bli givande och uttömmande svar ges, bör frågeställaren lämna in sin fråga ett par dagar
innan mötet. - Uppgradera informationen om kommande fullmäktigemöten till allmänheten, genom
exempelvis sociala medier.
De flesta invånare i Nora har kontakt med kommunen i sitt vardagsliv på ett eller annat sätt. Det kan
vara genom skolan, plogningen av vägen utanför eller en anhörig i äldreomsorgen. Kommunen är vår
gemensamma lösning för att hjälpas åt med frågor som vi bäst gör tillsammans. Fullmäktigemötena
ska därför vara öppna, lätt att nå och förstå samt sätta invånaren i centrum.
Oppositionsföreträdare i Nora kommun
Pia- Maria Johansson LpO
Jan Rylander NP
Susanne Forsberg C
David Stansvik V
Monika Aune MP
Så är valet över.
Vi i Lpo tackar alla som röstat på oss lokalt.
Det är många frågor som ligger i luften och som kostar stora pengar. Pengar
som vi inte har.Alla är vi överens om ny högstadieskola och satsning på fler detaljplaner och ny
översiktsplan samt skogliga åtgärder på Alntorps Ö, – ön som behöver ha en
utveckling värd namnet.
Vi har många frågor vi behöver ta tag i som inte kostar stora pengar, bland
annat hur vi ska spara på ett sätt som inte drabbar våra kärnverksamheter utan
snarare finner nya vägar som är effektivare.
Majoriteten har senaste fyra åren inte gjort sitt arbete genom att ge förslag på
besparingar, eller sådana åtgärder, snarare har man i valrörelsen lovat saker
som kostar stora pengar, ex ny förskola, obligatorisk språkförskola lovar
moderaterna och utökad undervisningstid, teaterbiografen som mötesplats
Socialdemokraterna lovar fritidsgård för yngre, ny förskola, generösa
öppettider, hög grad av förskolelärare, utvecklande av Norvalla och biografen
förlänga Å-promenaden, centrum för äldre och särskilda boende med fler
platser än idag trots att vi har ett 15 tal tomma. Byggandet ska Länsgården stå
för vilket kommer att kosta oss drygt 20 miljoner i ökade driftkostnader.
Var och en som vet att vi har ett låneutrymme på 380 miljoner där vi ska ha in
en högstadieskola för 350 miljoner förstår att ovanstående är en omöjlighet.
Centerpartiet vill bland annat ha trygghetsboenden och värnar om att hela
kommunen ska leva. Frågan är hur mycket de kan få igenom, trots att de sitter
lite på ett trumfkort för bildande av majoritet.
Trots att vi sträckt ut en hand till alliansen (A), verkar det tyvärr vara så att de
väljer att gå i majoritet med socialdemokraterna (S)
Var det vad man ville ha?
Det tycker vi är synd då Nora kunnat få ett skifte. Ett skifte med mindre
barngrupper utan att bygga ny förskola, ett skifte som renoverat biografen utan
att skapa ett skrytbygge, ett skifte med tydliga uppdrag och mål. Ett skifte som
satsat på trygghetsboende i kommunen för våra äldre och en översyn rörande
att så många slutar i hemtjänsten. Vi hade kunnat provtrycka systemet på
Karlsäng och om det varit tätt spolat is ovanpå konstgräset. Nu blir det troligtvis
inte så även om vår dörr är öppen.
Men ”vi är inte bittra” . Vi lovar fortsätta driva våra öppna onsdagar efter
kommunstyrelsen för öppenheten och lovar bevaka de nya politikerna för i den
eventuellt nya konstellationen kommer man att ha tre av fyra nya ledande
politiker.
Det är dags för spårbyte i Noras kommunala politik
Ibland talar man om att majoriteten av kommunens invånare bor i närheten av Nora stad
och en minoritet på landsbygden och att detta faktum kan undanta viktiga
samhällsfunktioner som skola, äldreboenden, bussförbindelser, sjukvård på landet eller i
de små samhällena. Vi kan kalla det för ett ”majoritetsargument”. Skulle vi tillämpa
samma resonemang på andra minoritetsgrupper skulle det inte alls fungera.
Landsbygdspartiet oberoende ser självklart att vi inte har en jämlik service i hela
kommunen, men vi kan ha en jämställd! Lika väl som skolan finns i staden kan den
finnas på landet. Lika väl som trygghetsboenden finns i staden ska de finnas i de små
byarna. Lika väl som att staden pyntas kan de små samhällena pyntas. För oss i LPo är
det en självklarhet. Därför förordar vi omvänd skolskjuts, olika typer av barnomsorg på
nära och rimligt avstånd från barnfamiljer, samtidigt som du som föräldrar ska kunna
välja vart du vill att ditt barn ska gå i förskola/skola.
Vi sneglar gärna på andra som har goda ideer. Exempelvis Askersund som nu bygger
trygghetsboenden vilket vi måste få till under denna mandatperiod. Vi måste även se till
att antal hemtjänstpersonal som besöker en gammal person minskas till under 15 st
gärna ännu färre. Idag är det ca 18 st. Vi måste behålla vår personal inom vården och ta
reda på varför de slutar.
Vi har under den mandatperiod som varit många gånger hävdat att vi måste ha mål i
verksamheterna som är utvärderingsbara. Även revisorerna har påtalat det. För oss är
det en självklarhet samt att resultaten ligger till grund för kommande budgetar varje år.
Det är också ett sätt att se hur skattebetalarnas pengar används resultatmässigt. Krav på
våra kommunala verksamheter att verka och ta hänsyn till hela kommunen i samband
med planering. Vi är sparsamma och ägnar oss inte åt ”skrytprojekt” däremot lägger vi
”örat till rälsen” och lyssnar på vad våra medborgare vill ha.
Vi är väl medvetna om företagarnas önskemål och vi tror och tar hänsyn till Svenskt
näringslivs rankingskala. Vi ska vara bäst – inte sämst.! Vi förordar sunt förnuft i
rättstolkning rörande myndighetsbeslut. Beslut som rör Nora ska fattas av politiker från
Nora.
Vi är väl medvetna om att vi behöver en ny skola. Trender kommer och går om vad som
är bra läromiljö. Vi ser en skola som fyller elevers behov, som är miljövänlig och håller
många år. Om det sedan är en ny, eller nybyggd kombinerad ombyggd skola får den
ekonomiska ramen styra. Att barnen sedan lär sig läsa och skriva, samt får betyg i
skolan och möts av en trygg miljö är skolans lärare och ledning som tillsammans
ansvarar för.
Slutligen ifrågasätter vi 13 000 invånare till 2030, då vi inte ser det som realistiskt. Vi vill
växa, men på ett kvalitativt och attraktivt sätt. För oss är inte tillväxt det allenarådande. Vi
ser till våra ekonomiska och praktiska möjligheter. Med Landsbygdspartiet oberoende
växer Nora genom att bevarar den gamla rutstaden och dess miljöer utan att bygga om
och bygga moderna komplex. Det nya ska byggas med omsorg och smälta in i den
”gamla miljön”. Det gäller både byggnader, beläggningar och belysningar.
Här publicerar vi information från två insändare i 24 i Bergslagen skriven av Annika Hickisch, pensionerad specialistsjuksköterska och f.d. landstingspolitiker för MP, Lena Forsgren, specialistsjuksköterska. Samt slitvargarna Julke och Engstrand som båda är gamla läkare med mångårig erfarenhet
Bakgrunden är att Hälso- och sjukvårdsnämnden hade nämndmöte 16 november 2023 och då beslutade majoriteten (S, KD, C) att ge uppdraget till tjänstemännen att utifrån utvecklingsplanen återkomma till nämnden med ”En plan för att avsluta akuta kirurgiska ingrepp vid Lindesbergs lasarett.” !
För specialistmottagningar vid Lindesbergs och Karlskoga lasarett planeras koncentration av hela eller delar av mottagningarna till USÖ.
- Redan nu har halvering av IVA-platser
- Begränsning av verksamhet vid laboratoriet och röntgen har genomförts
- Lindesbergs lasaretts kök föreslås övergå från att laga maten till att få paketerad mat två gånger i veckan från USÖ.
Politikerna i HSN har alltså beslutat att Hälso-och sjukvårdsförvaltningen ska ta fram planer som framför allt påverkar länsinvånarna i norra länsdelen med begränsningar i bassjukvården.
Sparar detta pengar ? Tydligen inte för när argument presenteras som visar att det INTE blir någon besparing att genomföra förändringarna, då kommer nytt argument ”att förändringarna inte handlar om besparingar utan om att nyttja personal effektivare”
Akutmottagningen har en fungerande läkarbemanningen utan hyrläkare och kan möta både medicinska och kirurgiska patienter. Specialistmottagningarna har välfungerande mottagningar med sjuksköterskor och undersköterskor. Läkarbemanning behöver bara ibland stöttas med hyrpersonal. Så, inom dessa områden finns ingen besparing att inhämta. Det ger ingen vinst med att förflytta kostnaden (patienterna) från en billigare vårdform (länsdelssjukvård) till en dyrare vårdform (läns- och högspecialitetsvård).
Men inom ortopedin i Lindesberg föreslås en ökning av antal operationer för läns- och utomlänspatienter. Det finns 14 tjänster för narkossköterskor på operation men bara hälften består av ordinarie anställda. Resten kommer från bemanningsföretag. Eftersom hyrpersonalen får ta patientvårdande uppgifter så får ordinarie personal sköta service och kringarbete och förlorar den roligaste delen av sitt arbete till andra som tjänar och kostar två till tre gånger så mycket i lön. Sådant leder till personalflykt och inte till bibehållande och utveckling för anställd personal!
På akutmottagningen i Lindesberg omhändertogs årligen mer än 16 000 patienter, de flesta av kirurgjouren. Av inneliggande patienter på kirurgkliniken kom 76 procent in via akutmottagningen och på medicinkliniken var det 97 procent.
Vi kan inte nog betona den stora betydelse som lasarettet i Lindesberg har för befolkningen och för den regionala utvecklingen. Bechet Barsom måste be om ursäkt för att han i Ljusnarsberg antydde tvivel om Lindesbergs lasarett.
Vi fruktar att regionråden genom att ha kastat fram tanken på nedläggningar pressar personal att söka sig till andra arbetsplatser. Efter något år kan regionråden säga att det inte går att starta om sjukhuset eftersom det fattas personal! Samtliga lokala partier i Lindesberg har sagt att de vill ha kvar sitt lasarett.
I dagarna samlas världens ledare i Dubai för att diskutera hur vi kan hålla jordens temperatur nere och rädda miljön genom att minska utsläppen från bland annat transporter. I det så kallade Parisavtalet enades världens länder om att hålla den globala ökningen av medeltemperaturen väl under två grader jämfört med förindustriell tid. Nu har man varit uppe i 2,06 graders ökning. Det har orsakat exceptionell torka, skogsbränder och stormar på stora delar av planeten. Det bekymrar oss och borde bekymra Andreas Svahn, Bechet Barsom och Jenny Steen. Unga runt om i världen är rädda och de är ledsna för att vuxna inte tar sitt ansvar.
Alltså, där det finns personal och verksamheten fungerar väl förslås nedläggning. MEN på enheter där det inte finns personal och hyrpersonal behövs både till operationer och till vårdavdelning, där föreslås att utöka verksamheten.
Vi i norra länsdelen kommer behöva åka till USÖ i stället för till Lindesbergs lasarett, dag som natt, för mindre skador, buksmärtor, ögonbottenkontroller, hudbehandlingar, såromläggningar och mindre operationer i öronen m.m. Det leder till ökad trafik och koldioxidutsläpp. I norra länsdelen finns dessutom fler äldre vilka kan ha svårt att åka kollektivt och behöver
Det är nu du ska protestera som länsinvånare, sedan är det för sent
Håll ögonen öppna för kommande aktiviteter
