Vi konstaterar att beslut om att fastställa detaljplanen nu är taget av Mark- och miljööverdomstolens, samt att det inte är överklagbart
Trots de justeringar som gjorts anser vi fortfarande att projektet innebär en felriktad utveckling av området och att kommunen nu missar en viktig möjlighet att skapa en mer hållbar och människonära lösning för framtidens äldreomsorg. Det handlar inte om tre fastighetsägare som är besvikna som majoriteten ibland raljerar om
Landsbygdspartiet oberoende och Norapartiet hade hellre sett en bebyggelse i markplan för våra äldre som har behov av dygnet runt omsorg. Detta genom att öka antalet platser på Hagby ängar, i stället för den omfattande och höga strukturen som nu kommer att byggas på höjden. Denna typ av förtätning och bebyggelse som planeras förändrar områdets karaktär och riskerar att bryta mot småstadens kvaliteter och den bebyggelsetradition som kännetecknar Nora.
Vår uppfattning är också att kommunen borde satsa på trygghetsboenden – boenden med en gemensam restaurang i bottenvåningen där de äldre kan äta dagens huvudmåltid. Ett sådant koncept främjar social gemenskap, trygghet och möjligheten för äldre att bo kvar längre i sina egna bostäder. Det är en modell som flera andra kommuner framgångsrikt använder sig av.
Vi ser dessutom att ökningen av antalet äldre över 80 år bedöms plana ut runt 2032. I kombination med att äldre i allt högre utsträckning vill och kan bo kvar hemma, de nya tekniska lösningar som förvaltningen inför i Nora bidrar för äldre som vill bo kvar hemma och förbättrar kraftigt tryggheten i hemmet. Även om medelvärdet ligger högt i Nora för antal dagar man vistas på säbo, ligger medianvärdet i den nedre delen av kurvan i Nora jämfört med Sverige . Det i sin tur innebär att behovet av traditionella vård- och omsorgsboenden inte ökar i den takt som kommunen tidigare förutsett och som låg till grund för Rosen.
Med dessa faktorer i åtanke anser vi att den årliga driftskostnaden om cirka 45 miljoner kronor för Rosenboendet leder till en felsatsning. Resurserna borde i stället riktas mot flexiblare och mer framtidsinriktade boendeformer som svarar bättre mot hur äldre faktiskt vill leva – och hur behovsbilden ser ut.
